Att Anna Leek äntligen kan hålla sin egenskrivna bok i handen är surrealistiskt. "Jag har inte riktigt landat i det än".
Att Anna Leek, lärare på Lagmansskolan i Mjölby, nu kan se sin egen bok vandra runt i skolans korridorer känns overkligt.
– Det kändes helt surrealistiskt när jag fick hem boken från tryck. Jag har fortfarande inte riktigt landat i det, skrattar Anna.
För några år sedan besökte Anna en läromedelsmässa inne i Linköping. Under besöket upptäckte hon ett glapp i utbudet av läroböcker – det saknades nämligen bra, kortare litteratur inom SO, ett av de ämnen Anna undervisar i.
– Efter det tänkte jag att jag kanske skulle testa att skriva något själv.
Sagt och gjort. Ungefär fyra år senare var hela processen äntligen klar. Den 8 juni kom Annas bok "En resa i tiden: Stockholms blodbad" ut på marknaden. Den tänkta målgruppen är barn i mellanstadieåldern.
– I undervisningen har jag märkt att en av de historiska händelser som barnen tycker är mest spännande är just Stockholms blodbad, men det finns väldigt lite om det i läroböckerna.
– Jag valde mellan några olika historiska händelser när jag skulle börja med boken. Jag vill minnas att vi precis hade läst om Stockholms blodbad i mina klasser, så då visste jag att det här skulle vara något barnen skulle tycka om.
I början var tanken att boken skulle ges ut som läromedel, men det gick inte vägen. I höstas bestämde sig Anna för att försöka ge ut den som enbart skönlitteratur och då fick hon napp hos ett förlag.
Efter valet av ämne drog Anna igång med en omfattande research.
– Det finns väldigt mycket historia kring den här händelsen och jag har nog lånat varenda bok och sökt igenom alla sidor på nätet för att hitta material. Trots det tog researcharbetet egentligen inte jättelång tid när jag väl började.
Även om boken är skönlitterär har det varit viktigt för Anna att det som händer i boken är sådant som har hänt på riktigt.
– Det allra mesta i boken är sant, förutom lite kring huvudpersonen. Men om det till exempel står att det är en person som står uppe i Rådhuset i en scen så är det för att det har gjort det även i verkligheten, förklarar Anna.
Ytterligare en tanke kring boken är att barnen ska få använda sin fantasi så mycket som möjligt. Anna har utelämnat vissa detaljer kring bland annat huvudpersonen, just för att barnen ska få bilda sin egen uppfattning.
– "Hen" var väldigt mycket i ropet när jag började med boken och jag bestämde redan från början att huvudpersonens kön inte skulle omnämnas. Det var ibland svårt, för när man beskriver kläder eller vad någon gör kan det lätt bli antingen flickigt eller pojkigt.
– Jag som författare vill inte bestämma vad läsaren ska tycka eller uppleva, utan det ska få ske inne i deras egna huvuden.
Anna gjorde en omfattande research när hon arbetade med boken. Det mesta i handlingen är hämtat från verkligheten, det är bara huvudpersonen som är påhittad.
Tanken med boken är att den ska kunna användas både i undervisning, men även hemma vid middagsbordet.
– Det här är en skönlitterär faktabok för barn som vill lära sig om historia på ett enkelt och kul sätt. Längst bak i boken finns diskussionsfrågor som både är kopplade till texten, men även bjuder in till att tänka själv. De är tänkta att kunna användas både hemma och i skolan.
Annas önskan är att så många skolor i landet som möjligt ska vilja använda boken, så att den får spridning.
– Jag har redan använt den i min egen undervisning. Eftersom det är en kortare bok passar den att arbeta med både under en eller två lektioner, beroende på hur mycket diskussion man vill ha.
Titeln med början "En resa i tiden" bjuder in till att det ska komma fler böcker i framtiden. Anna har några funderingar kring vad en andra bok skulle kunna handla om.
Blir det fler böcker i framtiden?
– Jag har ju fått höra att titeln "En resa i tiden" bjuder in till fler böcker, säger Anna och skrattar.
– Jag har en fundering kring en historiebok till, om häxprocesserna. Jag tror att det är ett ämne som skulle fånga barnens intresse.