Att Anna Leek, lÀrare pÄ Lagmansskolan i Mjölby, nu kan se sin egen bok vandra runt i skolans korridorer kÀnns overkligt.
â Det kĂ€ndes helt surrealistiskt nĂ€r jag fick hem boken frĂ„n tryck. Jag har fortfarande inte riktigt landat i det, skrattar Anna.
För nĂ„gra Ă„r sedan besökte Anna en lĂ€romedelsmĂ€ssa inne i Linköping. Under besöket upptĂ€ckte hon ett glapp i utbudet av lĂ€roböcker â det saknades nĂ€mligen bra, kortare litteratur inom SO, ett av de Ă€mnen Anna undervisar i.
â Efter det tĂ€nkte jag att jag kanske skulle testa att skriva nĂ„got sjĂ€lv.
Sagt och gjort. UngefÀr fyra Är senare var hela processen Àntligen klar. Den 8 juni kom Annas bok "En resa i tiden: Stockholms blodbad" ut pÄ marknaden. Den tÀnkta mÄlgruppen Àr barn i mellanstadieÄldern.
â I undervisningen har jag mĂ€rkt att en av de historiska hĂ€ndelser som barnen tycker Ă€r mest spĂ€nnande Ă€r just Stockholms blodbad, men det finns vĂ€ldigt lite om det i lĂ€roböckerna.
â Jag valde mellan nĂ„gra olika historiska hĂ€ndelser nĂ€r jag skulle börja med boken. Jag vill minnas att vi precis hade lĂ€st om Stockholms blodbad i mina klasser, sĂ„ dĂ„ visste jag att det hĂ€r skulle vara nĂ„got barnen skulle tycka om.
Efter valet av Àmne drog Anna igÄng med en omfattande research.
â Det finns vĂ€ldigt mycket historia kring den hĂ€r hĂ€ndelsen och jag har nog lĂ„nat varenda bok och sökt igenom alla sidor pĂ„ nĂ€tet för att hitta material. Trots det tog researcharbetet egentligen inte jĂ€ttelĂ„ng tid nĂ€r jag vĂ€l började.
Ăven om boken Ă€r skönlitterĂ€r har det varit viktigt för Anna att det som hĂ€nder i boken Ă€r sĂ„dant som har hĂ€nt pĂ„ riktigt.
â Det allra mesta i boken Ă€r sant, förutom lite kring huvudpersonen. Men om det till exempel stĂ„r att det Ă€r en person som stĂ„r uppe i RĂ„dhuset i en scen sĂ„ Ă€r det för att det har gjort det Ă€ven i verkligheten, förklarar Anna.
Ytterligare en tanke kring boken Àr att barnen ska fÄ anvÀnda sin fantasi sÄ mycket som möjligt. Anna har utelÀmnat vissa detaljer kring bland annat huvudpersonen, just för att barnen ska fÄ bilda sin egen uppfattning.
â "Hen" var vĂ€ldigt mycket i ropet nĂ€r jag började med boken och jag bestĂ€mde redan frĂ„n början att huvudpersonens kön inte skulle omnĂ€mnas. Det var ibland svĂ„rt, för nĂ€r man beskriver klĂ€der eller vad nĂ„gon gör kan det lĂ€tt bli antingen flickigt eller pojkigt.
â Jag som författare vill inte bestĂ€mma vad lĂ€saren ska tycka eller uppleva, utan det ska fĂ„ ske inne i deras egna huvuden.
Tanken med boken Àr att den ska kunna anvÀndas bÄde i undervisning, men Àven hemma vid middagsbordet.
â Det hĂ€r Ă€r en skönlitterĂ€r faktabok för barn som vill lĂ€ra sig om historia pĂ„ ett enkelt och kul sĂ€tt. LĂ€ngst bak i boken finns diskussionsfrĂ„gor som bĂ„de Ă€r kopplade till texten, men Ă€ven bjuder in till att tĂ€nka sjĂ€lv. De Ă€r tĂ€nkta att kunna anvĂ€ndas bĂ„de hemma och i skolan.
Annas önskan Àr att sÄ mÄnga skolor i landet som möjligt ska vilja anvÀnda boken, sÄ att den fÄr spridning.
â Jag har redan anvĂ€nt den i min egen undervisning. Eftersom det Ă€r en kortare bok passar den att arbeta med bĂ„de under en eller tvĂ„ lektioner, beroende pĂ„ hur mycket diskussion man vill ha.
Blir det fler böcker i framtiden?
â Jag har ju fĂ„tt höra att titeln "En resa i tiden" bjuder in till fler böcker, sĂ€ger Anna och skrattar.
â Jag har en fundering kring en historiebok till, om hĂ€xprocesserna. Jag tror att det Ă€r ett Ă€mne som skulle fĂ„nga barnens intresse.