Trädens rötter puttar ut stenarna i den gamla kyrkogårdsmuren vid Sörby gamla kyrka.
Mjölby har gamla och nya kyrkogården, och så Sörby kyrkogård. Sörby var förr en egen församling. Det var till den lilla medeltida kyrkan som Mjölbyborna gick efter storbranden 1771. 20 år senare revs kyrkan.
Att muren skulle vara lagd med stenarna från kyrkan tror inte pastoratets miljö- och kultursamordnare Karin Mårtensson på.
– Det finns uppgifter om att kalkstenen krossades och brändes och användes som jordförbättringsmedel i lantbruket. Det finns heller inga spår på murstenarna av bruk som det borde gjort, menar hon.
Henrik Lund och Nilas Öhrman från Aldéns allservice i Vadstena har det ovanliga uppdraget att renovera gammal kyrkogårdsmur genom att stapla stenarna på plats.
Grävmaskinist Niklas Öhrman från Aldéns Allservice i Vadstena måste vara lätt på handen när han med en gripklo plockar sten för sten. Kollegan Henrik Lund står intill med handredskap. Rötterna från de stora gamla träden innanför muren har tryckt ut den bastanta muren. På något ställe har muren en synlig utbuktning. På andra har stenar rasat ner i gräset intill. Inne i murens kärna måste lösare material grävas ur innan stenarna kan staplas dit igen.
– Det här är inget jobb man gör varje dag, konstaterar Henrik.
92-årige Gösta Gustavsson är född i Fridhem strax utanför Mjölby och månar om kyrkogården. Dels ligger hans föräldrar och syskon begravda här. Dels hade han i sin ungdom under kriget vägen förbi kyrkogården som skolväg. 1999 uppvaktade han kyrkan om bristande skötsel av kyrkogården. Nu är han mycket nöjd med hur kyrkogårdsförvaltningen sköter den.
Gösta Gustavssons föräldrar och syskon vilar på kyrkogården i södra delen av Mjölby. Kyrkan revs dock så tidigt som i slutet av 1700-talet.
– Det är ingen ödekyrkogård, den är i bruk och har varit det hela tiden. Det har på senare år tillkommit flera gravar, säger han och det märks att han har full koll på vilka som vilar här.
Nu i gullvivornas tid är den mjuka kullen en oas med enorma gamla askar runt och med en minnessten som restes 1954 mitt på för att påminna om den rivna kyrkan.
Sedan 1999 har Sörby blivit en vidsträckt stadsdel med närmare 150 nya bostäder, förskola och LSS-boende. Kanske kan kyrkogården få en ny betydelse så småningom.
– De som flyttat in där är ju mestadels yngre människor som inte tänker på döden, tror Gerhard Paping, kyrkoherde i Folkungabygdens pastorat.
Sörby kyrkogård är en oas som slumrar i glömska för de flesta Mjölbybor. Kan den få en ökad betydelse i framtiden?
På pastoratets hemsida kan man läsa att endast personer med anknytning till Sörby får begravas här. Exakt vad det innebär kan kyrkogårdsansvarige Stefan Weinerhall inte svara på
Kan den få en ökad betydelse i framtiden?
– Det tror jag absolut. Men det kommer nog dröja omkring 30 år, menar han.