Göta Johansson har själv varit präst sedan 1978. Efter vad hon under de senaste åren fått uppleva i Folkungabygdens pastorat så har hon fått nog.
– Det försvinner miljoner. Miljoner som behöver användas till andlig verksamhet, till att ta hand om fattiga och förtvivlade människor, till löner och till reparationer.
Tillsammans med andra medlemmar har hon nu för andra gången anmält pastoratet till stiftet i Linköping, båda gångerna med hjälp av Torbjörn Lindhe, tidigare chef för IMM, Institutet Mot Mutor, och som nu driver en juristfirma med inriktning mot korruptionsfrågor. Han förklarar att det här till viss del handlar om jävsfrågor, att en person sitter på positioner i bolagsstyrelsen, kyrkorådet och i kyrkofullmäktige. En annan del i anmälan handlar om att pastoratet inte bokfört alla kostnader korrekt.
– Bland annat har löner bokförts i pastoratet, vilka ska bokföras i bolaget. Ytterst gäller det att skydda medlemmarnas pengar, anser Torbjörn Lindhe.
Elin Hjulström är jurist på stiftet i Linköping, eller domkapitlet som det också kallas. Via mejl förklarar hon att stiftet utför tillsyn av pastoraten, som är grundad i kyrkoordningens regler. Vidare skriver hon: Avseende ekonomiska beslut som kyrkorådet fattar så vilar tillsynen av dessa på de av kyrkofullmäktige utsedda revisorerna. Kyrkoherden fullgör sitt uppdrag utifrån avgivna vigningslöften och står under tillsyn av domkapitlet avseende lära och levnadssätt.
Enligt Göta Johansson och Torbjörn Lindhe så har det vid minst två tillfällen genomförts överföringar från pastoratets kassa till holdingbolaget, sammanlagt 1,9 miljoner kronor, på tvivelaktiga grunder.
– Under en helg i vintras så snabbkallades fullmäktige in och lade ett beslut på att 1,6 miljoner skulle föras över till holdingbolaget. Det skrevs under omedelbart för att pengarna skulle kunna föras över på en gång, förklarar Göta Johansson.
Torbjörn Lindhe förklarar att han då, tillsammans med sina klienter, yrkade på att stiftet skulle stoppa de pengarna innan man hade prövat sakfrågan.
– Stiftet sa då att det kan man inte eftersom det var verkställt från kyrkofullmäktige i Mjölby. Det öppnar ju för att man kan föra över pengar hur som helst, utan att någon stoppar det. Man har inte den ekonomiska och juridiska kompetensen att bedriva ett aktiebolag. Det visade sig genom att man pungade in nästan två miljoner i aktieägartillskott och ändå så går inte deras verksamhet runt. Då har man inte tagit fram en verksamhetsplan, en kostnadsanalys eller en intäktsanalys. Man har bara rullat på i stort sett, förklarar Torbjörn Lindhe.
Sammanlagt ska 1,9 miljoner överförts till pastoratets holdingbolag, Mat i Folkungabygden AB, för att klara driften av Wienerbageriet i Mjölby. I mejl från stiftsjuristen Elin Hjulström förklaras det att enligt kyrkoordningen får en församling bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift.
Torbjörn Lindhe tycker, tillsammans med de över 30 personer i pastoratet som han representerar, att ett bageri inte har en naturlig koppling till församlingens uppgifter.
– Visst kan man ha bolag inom kyrkan men det här är inte en naturlig verksamhet. Om man hade velat ha bröd hade man kunnat upphandla det.
Göta Johansson hävdar att det stora interna problemet i pastoratet, förutom att man spekulerar med medlemmarnas pengar, är kyrkoherde Fredrik Lennman.
– Holdingbolaget måste läggas ner, eftersom det inte är en kyrklig angelägenhet, men det är frågan om Lennman kan vara kvar, då han verkar glömt bort sin kallelse. Församlingarna frågar efter hans närvaro vid gudstjänster, vilket medför ett förbrukat förtroende, förklarar Göta.
Torbjörn Lindhe håller med i kritiken mot kyrkoherden. Förutom att han tycker att ett regelverk kring jäv borde sättas upp så anser han att stiftet, under tiden utredning pågår, bör överväga om vissa personer kan behålla sina tjänster.
– Personer sitter i styrelsen, i kyrkorådet, i kyrkofullmäktige och sen är man högsta tjänsteman också. Dessutom kan det ifrågasättas om vissa förtroendevalda kan sitta kvar.