Kraftledning krävande bygge – med och utan kreosot

Pär Aronsson från Sandahls entreprenad tar emot på sitt kontor utanför Mjölby.

– Det här är ett stort logistikuppdrag att få allt på plats. Egentligen är jag styrelseordförande och jobbar inte i linjen, säger Pär Aronsson.

Att hantera kontrakts-frågor är hans specialitet. Det går bra tekniskt sett, även om det är mycket ändringar. Varje stolpe blir en arbetsplats, 130 arbetsplatser räknat från Boxholm till Skänninge. Jobben påbörjades i somras och ska vara klara i september nästa år.

Sandahls har också precis byggt färdigt Sydostlänken mellan Nässjö och Värnamo, 6 mil lång med 213 stolpplatser och som gett bred erfarenhet.

Sandahls är en av många underentreprenörer till huvudentreprenören italienska bolaget Sirti, som Pär Aronsson dessutom är svenskt ombud för.

Utanför kontoret står husvagnarna där större delen av de 60-tal mannarna bor under arbetsveckan. Intill finns lager både ute och inomhus.

Vi går runt i det som tidigare var Näsets träförädling. Därmed har miljökontoret inte heller sett några problem med att tillåta lagring av kreosotimpregnerade slipers.

Joakim Samuelsson och Oscar Backestam jobbar i en byggfutt med att svetsa bultar för låsningen av armeringen.

De flesta är ute vid någon av arbetsplatserna. Jag åker ut till stolpe nummer 514 mellan Bjälbo och Skänninge. Där pågår skyddsrond. Förutom arbetsledaren Angelica Larsson och hennes lag finns arbetsskyddssamordnare Emmy Gustavsson och Tobias Johansson på plats.

Borren är i full gång. Stålpålar ska 24 meter ner i marken. Ovanpå ska det gjutas ett betongfundament som sedan kraftledningsstolpen ska vila på.

Jag får inte se hur det går till att lägga fundament av kreosotslipers, men Angelica Larsson förklarar ungefär hur det går till. Där grävs det istället en stor grop. Sedan läggs kreosotsliprarna i botten i form av en matta.

Det arbetet kräver mer ur arbetsmiljöskyddsynpunkt, berättar Tobias Johansson:

– Kreosot är ohälsosamt, det vet alla. Då behövs både skyddsoverall, butylhandskar och filtermask.

Skyddskraven är inte riktigt lika rigorösa vid stolpen intill Lagmansro där det finns en känd mjältbrandsgrav. Vid minsta tecken på djurkadaver ska området täckas över och lämnas omedelbart.

– Vi är mer oroliga för djuren som betar i närheten än för risken att arbetskraften ska råka illa ut.

Både kreosot och mjältbrand har väckt oro bland de anställda. Det är de inte längre efter att ha fått saklig information och skyddsutrustning, enligt Pär Aronsson.

Han har en personlig åsikt men vill inte gå in på diskussionen om att kraftledningsbygget fortskrider trots kommunernas förbud mot användning av kreosotimpregnerade slipers i fundamenten.

– Det handlar om politik. Vi har fått vårt uppdrag av Svenska kraftnät och vi följer det kontrakt vi har med vår kund.