19-årige Ftsum som sedan 2018 varit placerad på Dacke stödboende har inte längre skäl att bo kvar, menar Mjölby kommun. På grund av sekretess i det enskilda fallet är det verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen i Mjölby, Kristina Granlund, som svarar på genrella frågor om hur de arbetar. Men hon säger att kommunen, till skillnad från en förälder, inte har någon plikt att försörja en person som går i gymnasiet tills den fyller 20 år.
– När vi tittar på om en person behöver ekonomiskt bistånd tittar vi på hur mycket en förälder kan bistå med. Om en person är ensamkommande och inte har en förälder finns det ingen att pröva en försörjningsplikt mot. Det betyder inte att en kommun har en försörjningsplikt per automatik. Vi måste pröva vad personen har för besparingar eller inkomst på andra sätt. Man kanske jobbar vid sidan av sina studier, säger Kristina Granlund.
Måste man inte göra en sådan prövning innan man kommer fram till att personen måste flytta ett visst datum?
– Det beror på vad en person vill ha för stöd, om en person vill träffa en handläggare på ekonomiskt stöd eller inte. Det här är ju frivilliga insatser. Vi har inga befogenheter att tvinga någon.
Enligt Kristina Granlund tar socialtjänsten hänsyn till hur den unge känner, när det till exempel handlar om tryggheten att ha människor omkring sig. Hur ungdomen mår beaktas i den utredning som görs för att bedöma vad personen har rätt till.
– Då tittar vi på vad den personen säger och på hur den har agerat. Hur en ung person upplever sitt stödbehov tar man också hänsyn till.
Socialtjänsten i Mjölby vill att den unge ska gå igenom den vårdkedja som stödboendet innebär.
– Jag tycker att vi har ett bra sätt att jobba i vårt stödboende och att det är en väldigt god möjlighet att ta över ett förstahandskontrakt. Men det är ett erbjudande och inte ett tvång.
Hur mycket tittar ni på en persons historia?
– Vi tittar ju bakåt, men också på hur den aktuella situationen ser ut.
I utredningen om Ftsums situation kom socialtjänsten fram till att "han har tillgång till det psykosociala stöd han behöver genom sitt privata nätverk och att det är de personerna och relationerna som bidrar till trygghet i hans liv. Det bedöms som osannolikt att Ftsums privata nätverk skulle förändras eller bli mindre tillgängligt för honom om han bodde i en egen lägenhet."
Att hänvisa till det privata nätverket, är inte det ett sätt att lassa över ansvaret?
– Nej, det tycker jag inte. Rent allmänt så tycker jag att det är positivt när människor har ett starkt nätverk som kan hjälpa dem.
Men skulle det underlätta om kommunen skulle slippa ta ansvar för en person som har ett sånt nätverk?
– Kommunen vill inte slippa att ta ansvar för en person som har rätt till bistånd och som behöver insatser från kommunen. Däremot är det så att om behovet kan tillgodoses på annat sätt så behöver vi ta hänsyn till det. Samhället är ju uppbyggt på att man ska klara sig själv, men det betyder inte att kommunen inte vill ta ansvar.
Ett tiotal orosanmälningar gällande Ftsum har skickats till kommunen, hur mycket tar ni hänsyn till sådana?
– Vi gör alltid bedömningar när det kommer in orosanmälningar. Men det beror ju på vad de handlar om.
I det här fallet är de som gjort orosanmälningarna och socialtjänsten oeniga vilka insatser som behövs.
Ftsums ansökan om att få fortsatt stöd på Dacke stödboende har avslagits av både socialtjänsten och förvaltningsrätten. Beslutet kommer att överklagas till kammarrätten, men redan den 15 juni upphör hans rätt att bo kvar.
Under måndagen har Ftsum kallats till ett möte på stödboendet. Om det betyder att han måste flytta ut omedelbart kan inte Kristina Granlund kommentera.