Fallet med Alvin är ett exempel på ärenden som Skolinspektionens barn- och elevombud ofta ser, berättar juristen Erica Segerlund. Hon är den som fattat beslutet om att Mjölby kommun får ett föreläggande efter det som Alvin blev utsatt för.
I beslutet uppger Beo att utredningen har försvårats på grund av skolans, och ytterst, kommunens, bristande dokumentation. Vårdnadshavarna har anmält en rad händelser, men i beslutet hade bara två tillfällen av kränkningar kunnat fastställas.
– Det har förekommit sådana utredningsbrister att vi inte har kunnat konstaterat mer, säger Erica Segerlund. För att vi ska kunna konstatera måste något gå att visa. Vi ifrågasätter aldrig elevens känsla av utsatthet, men vi behöver mer än bara de uppgifter som uppgiftslämnarna lämnar.
I utredningen uppger skolan, formellt representerad av huvudmannen Mjölby kommun, flera förklaringar. Å ena sidan att uppfattningen är att Alvin inte har blivit utsatt för kränkande behandling i den omfattning som vårdnadshavarna uppger, å andra sidan medger kommunen att ett flertal händelser har inträffat men som hanterats som konflikter mellan elever. Vidare uppger huvudmannen att man i majoriteten av händelserna inte uppfattat att Alvin upplevt sig ha utsatts för kränkande behandling. Kommunen medger dock att det kan misstänkas att vid ett tillfälle (då en elev tog strypgrepp på Alvin). Trots det har ingen kränkningsanmälan gjorts.
Men enligt Beo har både skolans personal och rektor känt till fler tillfällen där Alvin utsatts för kränkande behandling. Det visar inte minst kommunens utredningar om det som ansetts vara konflikter. Beo poängterar i sitt beslut att barn inte alltid uttrycker sin utsatthet genom att använda ordet ”kränkt”. Det krävs heller inte att barnet använder ordet för att skolpersonal ska anses ha fått kännedom om en elevs utsatthet.
Minst två av de anmälda händelserna är dessutom av sådan karaktär att de utgör kränkande behandling i skollagens mening. Därför borde skolpersonal ha anmält dessa till rektor, enligt Beo. Utredningen visar även att inte heller rektorn har anmält samtliga händelser som denne har fått kännedom till huvudmannen som har det formella utredningsansvaret. Det handlar bland annat om att Alvin blivit jagad, sparkad, slagen och kallad dumma saker.
– Vi kunde konstatera flera tillfällen där personalen hade fått kännedom att eleven hade upplevt sig vara utsatt för kränkande behandling men inte utrett det i tillräcklig omfattning och därför konstaterade vi utredningsbrister, säger Erica Segerlund.
Därmed har huvudmannen brustit i sina skyldigheter enligt skollagen.
– Det som är viktigt, om man tittar på hur sjätte kapitlet i skollagen är uppbyggd, är skyldigheterna att utreda, vidta åtgärder och anmäla kränkande behandling. Man ska som skolpersonal inte göra en förhandsbedömning, utan det är genom utredningen som man kanske kan visa att eleven har blivit utsatt för kränkande behandling. Det räcker med kännedomen om att en elev upplever sig utsatt för att gå vidare med en utredning.
Beo ifrågasätter även kommunens förklaring att ett flertal händelser har utretts som konflikter eftersom elever även vid dessa kan utsättas för kränkande behandling.
Senast den 6 februari ska Mjölby kommun återkoppla till Beo och redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla skollagens krav på att motverka kränkande behandling.