Nu flyttar Ftsum Zemere från lägenheten på Dacke stödboende.
För en tid sedan berättade vi om Ftsum Zemeres kamp för att få bo kvar på Dacke stödbeonde i Mjölby. Till skillnad från socialtjänsten anser han och hans nätverk att han inte är redo att flytta från boendet till ett eget boende, en kamp som började redan förra året i samband med att han blev myndig. En av alla de som engagerat sig i Ftsums situation är samtalsterapeuten Anne-Britt Strannerklint som i sitt arbete i Hageby och Navestad i Norrköping träffar många invandrare och flyktingar. Hon lärde känna Ftsum i samband med projektet Jag här och nu och hon är tveksam till att Ftsum verkligen förstått innebörden av de beslut som fattats kring honom.
– Hur kan det ha blivit så här fel? Dels när han skulle flytta från Skänninge HVB till Dacke och dels förra året. Har man verkligen försäkrat sig om att Ftsum förstår?
Anne-Britt Strannerklint berättar att hon själv trodde att Ftsum förstod betydligt mer än han gjorde när hon träffade honom i samband med projektet där ensamkommande 2017-2018 fick dokumentera sin vardag och sina drömmar med hjälp av sina mobiler. Hon tänkte att han, som pratade så bra svenska och var så framåt, skulle kunna hjälpa andra att förstå vad projektet handlade om.
–Jag gick på det här – att han fattar och förstår, säger hon. Men han försvann för det visade sig att han hade det väldigt jobbigt då i och med att han skulle flytta från Skänninge till Dacke.
Vad hon har förstått senare så hade Ftsum aldrig med någon tolk som verkligen förklarade vad det innebär att flytta till stödboendet, att det är ett behovsprövat biståndsboende, där man ska slussas in i samhället så fort som det bedöms vara möjligt. Och han hade ingen tolk förra året heller när han tackade nej till utslussningslägenheten.
– Kan man begära av en kille som precis har blivit myndig och som inte är på samma nivå som en 18-åring i Sverige, att han ska förstå? Vi begär otroligt mycket av de här ungdomarna, mer än vad vi begär av svenska ungdomar.
– Jag tror att Ftsums kunskaper i svenska ligger honom i fatet, att alla tror att han förstår mer än han gör, fortsätter Anne-Britt Strannerklint som träffar många flyktingar i sitt jobb.
– De flesta vill så väldigt gärna anpassa sig för att passa in och är duktiga på att spela att de förstår. I mitt jobb måste vi alltid verkligen försäkra oss om att den vi arbetar med har förstått.
Anne-Britt Strannerklint ifrågasätter professionalismen inom socialtjänsten, bland annat för att Ftsum förra året hotades med polis om han inte packade sina saker och flyttade.
Hon anser att en myndighet som arbetar med ensamkommande flyktingar som ska integreras i Sverige har ett ansvar att se till att de verkligen förstår när man fattar en massa beslut som de ska hänga med på.
– Därför anser jag att det begåtts fel om man inte har använt tolk för att förvissa sig om att Ftsum har förstått vad de olika besluten inneburit för honom.
Enligt Ftsum Zemere själv har han aldrig haft tolk sedan 2016. Han berättar även att han inte förstått att beslutet förra året innebar att han bara fick bo kvar i ett år, och att ingen kontaktat honom för att diskutera hans boendesituation och fortsatta stöd under året som gått. Han har förvisso ett papper som skrivits efter att den tillfälliga enhetschefen och en i personalen besökte honom i juni förra året där det står att han tackat nej till utslussningslägenheten han då erbjöds, och att han skulle bo kvar i sin bostad på Dacke stödboende.
– Sedan fick jag ett sms från den ordinarie enhetschefen som undrade om jag tackar ja eller nej till lägenheten. Jag hade ju redan svarat nej, vilket jag svarade henne, berättar Ftsum.
I sms:et skrev boendechefen också att de skulle prata vidare om hans boende och fortsatta stöd, om han tackade nej.
– Jag trodde att hon skulle kontakta mig men det har hon inte gjort, säger Ftsum.
Enligt avslaget på Ftsums ansökan om fortsatt stöd står det att han under läsåret 20/21 flera gånger blivit påmind av både personal och socialsekreterare att han har ett tidsbestämt beslut och att han behöver lösa sin boendesituation.
– Det stämmer inte, säger Ftsum. Det var bara en gång som en i personalen frågade mig om jag hittat någonstans att bo. Men då hänvisade jag till enhetschefen och sa att det inte fanns något beslut om att jag skulle flytta.
I våras kom frågan upp igen som ledde till att stödet skulle upphöra. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten och sedan till Kammarrätten. Men nu ger Ftsum upp, i alla fall tillfälligt, och flyttar.
– Jag hoppas ändå att Kammarrätten ska ge mig rätt, säger Ftsum Zemere som blivit erbjuden en fristad hos en familj.