– Inga spöken, rapporterar Catharina Svala efter övernattningen.
– Men det var förstås speciellt att sova just där, i hans soldattorp.
På knektens tid låg torpet i Östra Eldslösa och hette Lilla Solskina. Nu kallas det Svaltorpet och flyttades till hembygdsgården för över 30 år sedan och blev annex till vandrarhemmet.
Anders Nilsson Svala var livgrenadjär, född 1765 i Västra Harg. Hans soldatnamn blev Svala och han deltog i kriget 1814 som ledde till att Norge blev en del av unionen Sverige-Norge. Knekten fick sju söner och en dotter, Anna Brita Andersdotter Svala. Det var hon som blev anmoder till Catharina Svala, och hon är en spännande kvinna.
– Hennes historia visar att det faktiskt kunde gå väldigt bra även för en ensamstående kvinna och hennes barn på den tiden, berättar Catharina Svala.
Anna Brita fick en "oäkta" dotter med en dräng, men flickan dog som liten. Mamman tog samma år tjänst hos en grevefamilj i Grebo och flyttar sedan med familjen till Malmö, där hon födde ännu ett barn utan att vara gift, sonen Per Fredrik.
Så småningom flyttade grevefamiljen till Stockholm, Per Fredrik växte upp och fick tjänst som "taffeltäckare" på ett gods utanför Stockholm. Det var alltså han som ansvarade för dukningen på de fina banketterna, berättar Catharina Svala.
– Och sedan blev han betjänt hos Gustaf Adolf Sparre som var statsminister och bodde på Rosenbad.
Allt det här finns dokumenterat i olika handlingar, det har ättlingarna kunnat konstatera, men släkten berättar också att den oäkta sonen Per Fredrik gjorde vidare karriär. Han blev vaktmästare på kungliga slottet med uppdrag att dra alla klockor, och hans hustru ska ha varit amma till prins Gustaf, han som blev Gustaf V.
– Deras son tog över musikbutiken i konserthuset i Stockholm, Svala & Söderlund, berättar Catharina, som var en av landets äldsta när den lades ner 2005. Hans son i sin tur blev ingenjör och ritade kraftverksturbiner – och innanmätet till Kobratelefonen. Det var min farfar. Hans son Erland, min far, blev präst.
Och därmed är släktberättelsen framme vid Catharina Svala, teknikagronom och docent, författare och numera pensionär.
– Jag har besökt Svaltorpet ett par gånger tidigare, säger hon. Jag tycker att knektens historia är spännande och det är fantastiskt att torpet från Hargsvägen finns kvar.