– Halmtak var vanligt under Carl von Linnés tid. Då använde bönderna halmen både som taktäckning och som foderreserv till djuren, säger Eivar som äger Rara AB
Från århundradet före Linné, på 1600-talet, härstammar Törsnäs ladugård på Mjölbys hembygdsgård. Den röda träbyggnaden fick ny frisyr på 1990-talet då Eje var här och la halm. Därefter har barn sprungit på taket, strån har blåst bort och andra ätits av tiden. Därför har Eje och Anette nu lagt om taket med nya halmlager ovanpå det gamla.
Hur mycket halm går det åt?
– Det går tio balar per kvadratmeter, det är 140 kvadratmeter och det är 2500 strån i en bal. Så vad blir det? (Tar fram miniräknare). 3,5 miljoner halmstrån. Det tog oss tre veckor att lägga.
Att lägga mellansvenska halmtak med hänglor, trädstammarna som används för att hålla de tätt packade stråna på plats, är parets paradgren.
– Vi är faktiskt de enda i landet som kan den här tekniken, säger Eje.
– Vi har lärt sönerna också men de verkar vara mer intresserade av sina andra karriärer, säger Anette och skrattar.
Tillsammans kuskar paret runt i Sverige i sin husbil och blåser nytt liv i gamla byggnader på hembygdsgårdar och kulturhistoriska minnesplatser.
– Vi brukar lägga tak fram till Lucia, särskilt om det är en mild vinter. Men nu har vi semester i tio dagar, då ska vi plocka blåbär i Dalsand och fiska gädda. Sen åker vi vidare Varberg för att fixa ett byggnadsminne, säger Anette.