Här ställs jordbruksmark mot industrimark

I Mjölby planeras det för ett nytt industriområde. Markägare är oroliga och LRF är kritiska till planerna.

Karin Ahlms är markägare intill det planerade industriområdet. Hon är orolig att kommunen ska intressera sig för hennes marker.

Karin Ahlms är markägare intill det planerade industriområdet. Hon är orolig att kommunen ska intressera sig för hennes marker.

Foto: Fredrik Sandberg

Mjölby2023-05-27 10:00

Detaljplanen för området Hulje västra går in i en avslutande granskningsfas. Den 29 maj är sista dagen att lämna in synpunkter och tycka till om planförslaget.

Området som det handlar om ligger mellan väg 50 och E4, intill Hulje industriområde.

Karin Ahlm är markägare och har sin mark i anslutning till området där det planeras för industritomter och företagsverksamhet.

– Vad jag reagerar på är att man tar jordbrukmark i anspråk. Det går emot att Sverige ska bli mer självförsörjande när man tar prima åkermark till industritomter. Vad jag har kunnat läsa mig till så finns det invändningar mot att man inte utrett andra områden tillräckligt. Det finns andra områden som inte är åkermark som ligger i anslutning till Mjölby kommun. I kommunens utredning finns till exempel Albacken eller Viringe. I Viringe har man redan börjat bygga, så det området är redan exploaterat.

undefined
Karin Ahlms är markägare intill det planerade industriområdet. Hon är orolig att kommunen ska intressera sig för hennes marker.

Per Carnrot sitter i LRF:s Mjölbyavdelning och han håller med Karin.

– När man tittar i detaljplaneförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen så fattas det en hel del argumentation. Från LRF:s sida skulle vi vilja se en ännu tydligare förklaring till varför Albacken och Viringe västra inte skulle vara intressanta områden för industritomter. Vi tycker att de områdena har avfärdats för lättvindigt.

Han menar också att kommunen i sin konsekvensbeskrivning skriver att de behöver 30 hektar till industriområde, trots att bara 20 hektar kommer utnyttjas av olika etableringar som de i dagsläget inte vet vad de behöver för utrymme.

– Det LRF vill förmedla är att kommunen vet att de går emot sina egna policys och mål, lagar och förordningar, helt enkelt för att det är lättare att bygga här.

undefined
Området som det handlar om ligger mellan väg 50 och E4, intill Hulje industriområde.

Vissa ändringar har gjorts i Hulje västra mellan samråds- och granskningsfaserna. Grönytorna, som även ska ta emot varierande mängder av öppet dagvatten, har ökat i storlek.

Industri, annan företagsverksamhet och plats för en ny räddningsstation finns kvar i planen med mindre justeringar av ytorna. Hogstadvägen ville man tidigare flytta närmare Östergården som ligger mitt i planområdet. Nu ligger den kvar som i dag.

undefined
Vy från norr där man ser möjliga höglager i området närmast väg 50. I resten av planområdet blir det lägre hushöjder.

Karin är orolig för att kommunens planer för fortsatt exploatering kommer påverka hennes mark.

– Att området ligger i anslutning till min mark gör att det berör mig. Jag är orolig att även min mark ska vara intressant för kommunen. Och jag är inte intresserad att göra om fin åkermark till industrimark. De senaste årens förändringar i omvärlden med pandemi och krig visar att vi är sårbara i Sverige.

undefined
Robert Bäck, Per Carnrot, Karin Ahlm vid Hulje västra.

Per Carnrot pekar mot Karins marker.

– I beskrivningen hur kommunen vill använda marken kan man läsa att det på sikt finns planer på att utöka industriområdet söderut om området kan köpas in. Vi pratar om riktigt fin och välproducerande åkermark. Det som vi ser är Östgötaslätten. Slättbygderna här och i Västergötland och Skåne är de mest högproduktiva marker som vi har i Sverige. De är skyddade enligt lag och ska egentligen inte röras över huvudtaget. Det måste finnas synnerliga samhällsintressen för det.

undefined
Per Carnrot sitter med i LRF:s lokal grupp. Han är kritisk till hur ärendet hanterats från kommunens sida. "När man tittar i detaljplaneförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen så fattas det en hel del argumentation. Från LRF:s sida skulle vi vilja se en ännu tydligare förklaring till varför Albacken och Viringe västra inte skulle vara intressanta områden för industritomter. Vi tycker att de områdena har avfärdats för lättvindigt."

Robert Bäck har sin föräldragård i anslutning till kommunens marker. Från området vid Hulje västra ser man gården på andra sidan väg 50.

– Jag är en framtida jordbrukare och tycker inte att de här planerna är bra. Dels så blir vi grannar med ett fult industriområde och dels går det aldrig att få jordbruksmarken tillbaka. Stan kryper närmare och det är egentligen en tidsfråga innan den är på andra sidan väg 50.

Jordbruksmark i Sverige

Sveriges landyta är 410 000 kvadratkilometer eller 41 miljoner hektar. Av den ytan är 68 procent skogsmark och 7 procent jordbruksmark. Den bebyggda och anlagda marken utgör inte mer än 3 procent av Sveriges totala landyta.

Under de senaste 150 åren har det försvunnit mycket åkermark i Sverige samtidigt som befolkningen har vuxit. År 2020 fanns det drygt 0,2 hektar åkermark per person. Det kan jämföras med 1893 då vi hade som mest åkermark, 0,7 hektar per person.

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!