Sist Corren besökte anläggningen i Mjölkulla var i februari 2013. Då var rötgasanläggningen nybyggd, en investering på dryga 30 miljoner. Planen var att leverera rötslam till jordbruket och biogas till macken i Viringe.
Men kommunens och MSE:s biogasplaner sprack. Det visade sig svårt att få ekonomi i projektet som skulle delas med flera stora lantbruk.
– Nu är planen att använda gasen i den egna anläggningen, berättar driftchefen på reningsverket, Leif Andersson, som anställdes i höstas med uppdraget att få igång anläggningen.
För ett par månader sedan togs rötkammaren i drift och nu produceras rötslam certifierad av Revac som godkänd växtnäring. Det organiska slammet avskiljs från avloppsvattnet, värms till 55 grader för att skadliga bakterier ska försvinna, pumpas till den nya rötkammaren där mikroorganismer sköter processen medan det cirkulerar.
– Mikroorganismerna är känsliga. Tillförseln av slam måste anpassas så att de inte äter ihjäl sig, berättar Leif Andersson.
Bakterierna, eller kusarna som Leif kallar dem, verkar i en syrefri miljö. 100 kubikmeter slam per dygn kan pumpas in i rötkammaren.
Den nödvändiga uppvärmningen av rötkammaren sker i dag med en dieseldriven panna som lånats av MSE. Men före semestern räknar Leif Andersson med att den ersätts med en biogasdriven panna. På sikt hoppas han att överskottsvärme ska kunna gå ut i kommunens fjärrvärmenät.
Att det tagit så lång tid att få igång rötkammaren förklarar kommunens VA-chef Kaj Bjelkås med oklarheten med kommunens biogashantering. Man har helt enkelt varit tvungna att vänta på beslut om detta och om vilken metod man ska använda för uppvärmningen av rötslammet.
– Kommunens biogasprojekt har lagts på is och vi har valt att använda metangasen till den egna produktionen av rötslam, säger Kaj Bjelkås.
Han ser stora miljövinster med rötningen. Dels minskar utsläppen av växthusgas, dels minskar transporterna eftersom mängden slam minskar. Men framför allt blir slammet godkänt att använda som växtförädlingsmedel i jordbruket. Slammet kan även komposteras och användas som fyllnadsmassor och till att plantera i på vägslänter.
Leif Andersson hoppas nu att driften ska bli störningsfri och att man ska slippa problem med lukt i omgivningen. Minsta avvikelse i processen känns direkt i hans känsliga näsa.
– Det finns en oro bland allmänheten för att gasen skulle vara farlig. Men det är helt ofarliga nivåer, säger han.
För ett par veckor sedan fick räddningstjänsten ett larm om brand i reningsverket. Någon hade sett en eldsflamma i skorstenen. Det var bara facklan som bränner överskottsgas från rötkammaren.