Själva hammarens höjd gör det möjligt att sätta hjortstaket som är två meter höga. Nedersta tråden måste vara 20-25 cm från marken. "Vi har sett att om tråden sitter på 30 cm går vildsvinen under", säger John Savelid.
– Vi har 100 hektar inhägnade mot vildsvin nu, säger Ove Carlsson, arrendator på Hulterstad gård söder om Mjölby. Tidigare fick vi 15 procent skador på skörden, nu har skadorna gått ned till 5 procent.
Det ösregnar när jag svänger av riksväg 32 söder om Mjölby vid Hulterstad. I en beteshage står ett ekipage redo att visa ny teknik. Teknik som ännu är under utveckling, men som kan spara mycket tid – och pengar.
Här väntar Jonny Svensson, uppfinnare från Nykil som har huvudet fullt av idéer. Vid staketmaskinen möter vi John Savelid från Linköping. John är programutvecklare i projektet och de båda har hittat på saker tillsammans förr; de skapade en automatisk vedkap som klyver i samma moment.
Den här stängslingsprototypen, som funnits sedan maj 2021, kan sätta en staketstolpe i minuten och sedan kör man fram sex meter för att slå ned nästa stolpe. Förflyttningen tar också en minut. Som bäst har de satt 200 meter elstängsel i timmen.
Två personer går det åt till jobbet. En som kör traktorn som drar maskinen, en som matar fram stolpar till hydraulhammaren. När stolpen knackats ned sätter tre skruvautomater fast isolatorer för eltråden. Tråden matas ut automatiskt från rullar. Understa tråden sitter 20-25 cm från marken, den översta på 80 cm.
En utmaning i projektet har varit att det måste gå att backa ekipaget utan att eltrådarna trasslar sig. Det är löst nu.
En utmaning har varit att lyckas dra in tråden igen när man måste backa. Det fungerar nu, säger John Savelid.
Att stolpmaskinen just nu dras av en traktor ska åtgärdas, tanken är en maskin med egen drivning. Det kan bli ett främre hjulpar, som går att styra, med el- eller hydraulmotor.
– Just nu letar vi efter en sådan maskin bland de mindre skogsmaskiner som finns på marknaden. Vi hoppas kunna bygga den nya versionen på en sådan, för vi vill inte utveckla den delen själva, säger John Savelid.
– Det pågår också en diskussion om vi ska ha band eller hjul, fortsätter han. Blir det mycket lerigt och moddigt tar banden sig fram bättre. Men det blir dyrare och det borde ju funka med hjul också.
"Det är en fungerande prototyp", förklarar John Savelid. Den är kraftigt överdimensionerad, nästa version blir mycket mindre och lättare.
Nästa höst ska det finnas en maskin som är mycket mindre och smidigare, är deras plan.
– Den här är överdimensionerad, men det visste vi inte när vi startade, säger John Savelid. Vi hade klarat oss med hälften av kraften för att trycka ned stolparna.
– Vi ser ett jättebehov av automatiserad staketsättning, förklarar Jonny Svensson. I dag använder man teknik som är 50-60 år gammal, när man trycker ned en stolpe med en hjullastare eller grävmaskin. Där står då också en gubbe och håller i stolpen, en onödig klämrisk.
– Det är en balansgång mellan hur stora vildsvinsskadorna är och vad det får kosta att stängsla, fortsätter han. Likaså en avvägning av arbetsmiljöriskerna när man sätter staket.
– Och det finns fler användare än lantbruket, fortsätter han. Det borde gå att sätta även vägräcken på ett helt annat sätt – och med gps.
Ove Carlsson är arrendator på Hulterstad gård söder om Mjölby. Sedan hans åkrar hägnades in har vildsvinsskadorna minskat rejält.
Den här maskinen skulle bli helt självgående med en robot som plockar fram stolpen till hammaren. Men än har de inte hittat en robot som klarar vädret utomhus.
– Man skulle också ha en automat som håller fram isolatorerna, efter samma princip som en häftpistol, för att slippa mata för hand, tänker Jonny Svensson högt.
När det gäller framtida produktion har de blicken riktad något år framåt.
– Om man tänker optimistiskt har vi ett eller två exemplar klara för provkörning nästa sommar, säger John Savelid. Och startar produktion då, så att vi kan få ut fler om två år.
Tre isolatorer som håller eltråden sätts fast i stolpen när den slagits ned, demonstrerar John Savelid.