Köra sopor – fritt, rörligt och omväxlande jobb

I andra länder strejkar sophämtarna gärna. De vet att det blir kaos efter bara ett par dagar. I Sverige går det lugnare till. Mats Halldin är väldigt nöjd med sitt jobb.

Det doftar inte rosor, men det bekommer inte Mats Halldin, som trivs som sopåkare i Mjölby kommun. För att få närmare till jobbet byter han snart till Motala kommuns avfallshantering.

Det doftar inte rosor, men det bekommer inte Mats Halldin, som trivs som sopåkare i Mjölby kommun. För att få närmare till jobbet byter han snart till Motala kommuns avfallshantering.

Foto: Sune Johansson

Mjölby2023-04-23 05:00
undefined
Fritt, rörligt och bra tider. Mats Halldin tycker att han har ett bra och omväxlande jobb. Nackdelarna är snövallar på vintern och fluglarver på sommaren.

– Jag är en sopgubbe. Det kanske egentligen heter renhållningsarbetare eller avfallshanterare eller nåt. Men sopgubbe tycker jag är ett bra ord.

Det är 56-årige Mats Halldin som vill kalla sig så. Det är ett jobb som han trivs bra med. Ändå ska han sluta om några veckor. Då väljer han över till Motala kommun.

– Jag bor i Motala så det är mer praktiskt. Men jag trivs väldigt bra här i Mjölby kommun. Det är en bra kommun att arbeta i. Bra arbetskamrater och bra chefer.

undefined
Under pandemin blev jobbet paradoxalt nog mer socialt. Särskilt ute på landet satt många isolerade och passade på att ta en pratstund när sopgubben kom.

Han tycker att jobbet som sopåkare är fritt och omväxlande.

– Man får röra på sig mycket.

Och det stämmer. Mats hämtar upp mig vid Resecentrum och sedan svänger vi in på Lagmansgatan och börjar med tömningen. Det är ut och in hela tiden. Man kör några meter till nästa hyreshus och så ner ur den höga sopbilen och upp igen och vidare en liten bit.

undefined
Sopbilen är nästan ny och Mats Halldin har full koll både på bilens hörn och på rutten han ska åka. Den här dagen kör han veckotömning av flerbostadshusens soptunnor i Mjölby östra.

– Det är mitt sätt att hålla mig i trim, säger mats med ett skratt. Det är klart att det kan kännas i knäna ibland, men som mountainbike-cyklist jag har starka ben. Och bilen sänker sig lite grann när man stannar.

I ett skåp intill gatan står de två gröna tunnorna som hör till det här hyreshuset. Den ena tunnan är nästan tom. Den andra är överfull och Mats måste slänga över några påsar för att få tunnan ut ur skåpet.

– Det är lite typiskt. Folk är bekväma av sig och tar den närmaste tunnan, klagar han.

undefined
En glad sopgubbe som snart får närmare till jobbet. Mats Halldin, byter bort Mjölby kommun mot Motala, där han är född och fortfarande bor.

Det finns lite nackdelar också. På vintern kan det vara svårt och tungt att ta sig fram med snövallarna. På sommaren kommer fluglarverna.

– Jag ser egentligen inga allvarliga nackdelar. Smuts och lukt bekommer mig inte.

Redan som 19-åring hoppade Mats in som sopåkare hemma i Motala. Då var det säckar vilket gjorde jobbet tyngre men hade andra fördelar. Sedan har han haft flera andra jobb för att sedan återkomma till sophämtandet.

undefined
Det är inte så mycket lyft längre för sopåkarna, däremot blir det mycket klättrande in och ut ur lastbilshytten. Men det är inget problem för Mats.

På Lagmansgatan är det lätt kaotiskt med bygget av nytt skolhus. Trottoaren är avstängd och inhägnad. Vändplatsen framme vid skolentrén är belamrad med arbetsfordon och containrar. Lärarna har parkerat sina bilar längs gatan. Mats blir tvungen att backa hela gatan ut på Ringvägen.

– Vi ska egentligen inte backa av säkerhetsskäl, säger han men har inga svårigheter att ta sig ut. 

Bilen är nästan ny. Den har alla bekvämligheter med backkamera och stora backspeglar och färden går vidare till hyreshusen på Vintergatan. Där det blir mer in och ut, upp och ner i hytten. Mats har en kartskärm intill instrumentbrädan med sin rutt, om han skulle glömma den. 

Avfallsavdelningen har åtminstone tre olika sorters fordon för tömning av sopor. Flerbostadshusen har veckotömning. I villaområdena kör man varannan vecka med en sidolastare. Då sitter föraren kvar i hytten och sköter tömningen med en joystick. En kran fälls ut och lyfter upp tunnan och tömmer den i bilens trumma. Det går med automatik.

undefined
En proppfull tunna, den andra nästan tom. Mats Halldin undrar hur folk tänker.

– Om man inte välter omkull tunnan, säger Mats.

Det är mer enahanda att köra den bilen. Därför roterar de fem sopåkarna i kommunen på de olika fordonen. Vissa större fastigheter har även så kallade markbehållare. Dessutom jobbar Mats vissa dagar med att köra lastmaskin på Hulje återvinningscentral.

På Hulje har de sin central och där blir det att Mats och hans kollegor träffas på frukostrasten.

– Fast om man kör på landet blir det att ta frukost i bilen. 

undefined
På gps:en i bilen ser Mats sin runda. Blå punkter är avklarade tunnor, de han har kvar lyser rött.
I kommunens tjänst

Namn: Mats Halldin, 56 år.

Yrke: Sopåkare.

Bor: Villa i Borenshult, Motala.

Familj: Hustru och tre barn, 23, 20 och 11. En pudel.

Intresse: Cykling med MTB i skogen, greja hemma.

Tidigare jobb: Säljare på Pågen, lastbilschaufför.

Börjar 1 juni på Motala kommuns renhållningsavdelning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!