Det är Optibag som står bakom konceptet med gröna påsen, som just nu införs i ytterligare två kommuner i västra Östergötland. I en grön påse sorterar hushållen matavfall från det brännbara.
Ett optiskt system skiljer ut dem från övriga hushållssopor, innehållet går till biogas och biogödsel, påsarna tvättas och skickas till förbränning, miljövinsten blir dubbel och koldioxidutsläppen reduceras kraftigt.
Men Optibag med säte i Mjölby vill inte stanna där. Den automatiska sorteringen av olikfärgade påsar kan drivas betydligt längre – och har så gjorts i flera norska kommuner och i Eskilstuna. Där sorterar hushållen nu i sex olikfärgade påsar.
Förutom organiska sopor är det plast i orange påsar, metall i bruna, pappersförpackningar i gula, tidningar i blå och övrigt i vita påsar. Det enda Eskilstunaborna behöver ge sig iväg med till återvinningsstationen är glas.
– Vi hade gärna sorterat batterier också, men det får vi inte för det klassas som miljö-farligt avfall, liksom lysrör, kemikalier och mediciner, berättar Stefan Holmertz, vd på Optibag.
28 kommuner i landet står på Optibags kundlista. Men företaget hoppas nu på att landets kommuner ska få tvingande krav på sig att nå återvinningsmålen. EU:s miljö-mål är att 50 procent av organiskt avfall ska sorteras och återvinnas till 2020. Sverige har som mål att detta ska vara uppfyllt två år tidigare. 40 procent av matavfallet ska behandlas så att även energi tas tillvara.
– Men det finns ingen lag som tvingar kommunerna att uppnå målen, säger Stefan Holmertz.
Dessutom är ansvaret för återvinning av avfall uppdelat. Kommunerna ansvarar för hushållsavfall. Men insamling och återvinning av förpackningar går under producentansvaret. De företag som tillverkar förpackningarna som maten ligger i ansvarar för att de återvinns och återanvänds.
– Vi hoppas på en ändring så att kommunen får ett helhetsansvar, som den nytillträdda regeringen föreslår. Så fungerar det redan i Norge. Det blir en enklare logistik när det gäller transporter av avfall, menar Stefan Holmertz.
En annan sak som skulle gynna Optibags uppfinning är att kommuner samarbetade mer om avfallsåtervinning. Men i kommunerna finns det vitt skilda åsikter om hur avfall bäst hanteras.
– I vissa kommuner gillar man inte plastpåsar. Det finns en utbredd uppfattning att det är miljöovänligt, säger Stefan Holmertz och räknar upp en rad argument för plastpåsen.
– Gröna påsen är tillverkad av återvunnen plast och den förbränns efteråt och bidrar till fjärrvärme. Plasten i plastpåsar är miljövänlig, förutsatt att man hanterar den rätt. Men slänger man den i havet, då är det klart att den är miljöfarlig, tillägger han.
Konkurrenterna sysslar med olika tunnor, indelade i sektioner för olika avfallssorter. Optibag tror inte på det systemet. Logistiken blir för komplicerad.
– Ett sådant system finns i Tyskland, där man haft källsortering länge. Men det blir många tunnor, och många sopbilar som kommer och hämtar på många olika veckodagar. Transportföre-tagen gillar det här, konsta-terar Stefan Holmertz.
Han är övertygad om att det inom en snar framtid kommer tvingande krav på kommunerna.
– För vi når inte målen annars. Politikerna kan ställa kraven. Vi kan leverera verktygen för att förverkliga målen, avslutar han.