– Det ingår i Mjölby kommuns satsning på välfärdsteknologi, säger Boel Eklund, medicinskt ansvarig för rehabilitering i Mjölby kommun.
Ett exempel på det är Nattfrid, som Corren tidigare rapporterat om. Det innebär möjlighet till tillsyn med webbkamera istället för besök av personal för de som har bistånd på nattillsyn.
– Två personer som bor i särskilt boende och tre personer som bor hemma har testat GPS-larmet, säger Boel. Vi har tittat på " vart finns behovet?" Och de som har störst behov är de som har en demenssjukdom eller en kognitiv nedsättning som innebär till exempel att en person kan ha svårt att hitta.
På omsorgs- och socialnämndens möte i juni togs ett inriktningsbeslut om att arbeta med projektet inom hälso-och sjukvården i kommunen.
– Bedömningarna angående vilka som ska få larmet ska göras inom hälso-och sjukvården, säger Boel. Det är därför jag blev involverad.
Boel har fått i uppdrag av ledningsgruppen på omsorgs- och socialförvaltningen att ta fram fram rutiner och en arbetsmetod för att arbeta med GPS-larm och säkerställa patientsäkerheten.
– Tills augusti eller september ska jag ha gjort rutinen för hälso- och sjukvården klar, säger Boel.
Under hösten är det tänkt att larmen ska kunna användas av de som har behov av dem.
– Vi kommer inte att erbjuda larmet till alla, utan det är till exempel hemsjukvården som får ställa en fråga till det kognitiva bedömningsteamet som jobbar på hemsjukvården. Och så får de göra en bedömning.
–Det är den som har störst behov som först ska få tillgång till GPS-larmet. Personen behöver ge sitt samtycke och en avvägning kommer att göras då det ändå är ett intrång i den personliga integriteten och så det ska vara till nytta för personen.
Varje bedömning kommer vara individuell och bygga på det individuella behovet som personen har.
Larmet är en GPS-klocka som kan ställas in på olika zoner.
– Personen och de anhöriga bestämmer tillsammans med personal hur den ska ställas in, säger Boel.
Zonerna är till för att personerna både ska kunna röra sig fritt och för att personalen ska kunna se vart personen befinner sig.
– Man ska kunna röra sig fritt utan att alarmet plingar, men samtidigt inte kunna gå för långt.
Hur ser du på framtiden?
–Det känns jättepositivt att ge personer med kognitiv nedsättning möjlighet att delta i samhället med bibehållen trygghet och säkerhet.