– Det finns många myter, menar hon och ser en sådan kartläggning som ett bra sätt att skingra dimmorna kring vad som gynnar jämställdheten eller motverkar den.
Hon är relativt nyinflyttad Mjölbybo och valde bostadsorten för att hon ville bo nära släkten i Östergötland och samtidigt ha ett rimligt pendlingsavstånd till sitt arbete i Växjö.
– Fungerar bara tågen så kommer jag snabbt från dörr till dörr, säger hon.
Jobbet, det är Winnet i Kronoberg, regionalt resurscentrum för kvinnor, där hon är verksamhetsledare.
Sådana regionala resurscentra kan se lite olika ut men finns i varje län och bekostas av medel från Tillväxtverket.
Syftet är att synliggöra kvinnors situation i de regionala tillväxtprogrammen, att förbättra deras villkor och öka kvinnors delaktighet, att påverka regionala tillväxtaktörer och främja kvinnligt företagande.
– Något forskare har tittat närmare på är att kvinnor inte känner sig delaktiga i de manliga nätverk som redan finns, säger hon.
Kvinnor tjänar 3,2 miljoner kronor mindre än män under en livstid och detta beror enbart på kön.
– Det är inte okej att det ser ut så bara för att man är kvinna. Samtidigt finns det ingen som vill att det ska vara så här ojämställt, säger hon.
Extra synbar blir även orättvisan för den som tittar på vart skattepengarna går, något som redan har gjorts i olika delar av Sverige.
Ulla-Britt Holmberg själv har sett till att fyra kommuner karteras inom hennes verksamhetsområde, det vill säga Kronobergs län. Men i Östergötland har den här karteringen ännu inte kommit igång.
– Vilken kommun som helst kan få fram dessa uppgifter för en kostnad på 25 000 kronor, säger hon.
Karteringen kan bli en riktig ögonöppnare. Det går att titta på det mesta, allt från hur den politiska sammansättningen ser ut till vart föreningsbidragen går och vilka kön och åldrar de gynnar.
Men om det nu skulle vara så att exempelvis ishockeyspelande pojkar får mer pengar än flickor som företrädesvis ägnar sig åt ridsport behöver inte det betyda att allt ska delas lika. Det är i sin tur en politisk fråga vilka insatser i form av skattepengar som gynnar kommunen bäst.
Om det däremot visar sig, som förmodligen i Mjölbys fall, att genusfördelningen bland politikerna är tämligen god, kan det i sin tur gynna marknadsföringen av kommunen Mjölby.
Sådana uppgifter skulle kunna locka till sig invånare som gärna vill leva i en jämställd kommun.
– Dessutom kan jämställdhetskartan användas interaktivt, till exempel när det gäller trygghetsfrågor.
Kommunen kan uppmana sina invånare att rapportera in vilka platser som är dåligt belysta eller på annat sätt otrygga. Med hjälp av de uppgifterna kan sedan kommunen prioritera sina insatser.
En annan möjlighet vore att låta invånarna lämna in uppgifter om snöröjningen. Det är också en av de synpunkter Ulla-Britt Holmberg som relativt nyinflyttad har om Mjölby.
Det är mycket svårt att ta sig fram när här det byggs upp snövallar som gör det svårt för en tungt bepackad veckopendlare, anser hon och tycker inte heller att hon har blivit särskilt väl bemött av politiker eller tjänstemän.
Det är också en genusfråga eftersom främst kvinnor åker kollektivt medan män väljer bilen.