Händelsen inträffade i slutet av oktober på demensboendet Slomarp i Mjölby i höstas. Det är vårdbolaget Norlandia som driver verksamheten på uppdrag av Mjölby kommun, som äger fastigheten.
Corren har inte kunnat nå verksamhetschefen på Slomarp, Susanne Hallberg Brandt, men till Sveriges radio säger hon att det som brast i hanteringen var att det hela aldrig dokumenterades, och att en undersköterska inte har rätt att ta bort ett larm utan att prata med överordnad.
Norlandias kommunikationschef Gabriella Reuterswärd meddelar via mejl att Norlandia tar mycket allvarligt på denna händelse och att händelsen är under utredning.
Enligt henne har man informerat kommunen om att larmsystemet inte fungerar optimalt. Larmet är av en äldre typ som fungerar så att andras larm blockeras om någon larmar många gånger i sträck. Men socialchefen i Mjölby kommun, Pirjo Ohvo, dementerar att larmet skulle vara dåligt.
– Det installerades omkring 2010–2011 och är av liknande typ som finns på andra boenden i kommunen. Det här handlar inte om larmet, utan om bristande rutiner, säger hon.
Omsorgs och socialnämnden har nu krävt att få en skriftlig redogörelse om händelsen och om den utredning som Norlandia har gjort och som verkar dra ut på tiden. Kommunen kräver även att händelsen lex Sara-anmäls till IVO.
Någon sådan har ännu inte gjorts, något som normalt ska ske inom två månader efter en allvarlig händelse. Det är vårdgivaren själv som avgör om en avvikelse är så allvarlig att en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg måste göras, eller om det räcker med de åtgärder som vidtas.
Mjölby kommun har hittills bara fått en muntlig redogörelse för händelsen.
– Vi har begärt att få ett möte med företrädare från Norlandia om hur rapportering sker om avvikelser på boendet, säger Anna Johansson, ordförande (S) i omsorgs- och socialnämnden.
Hon syftar dels på rapporteringen till kommunen, som hon menar borde ha skett tidigare, dels på deras rutiner för IVO-anmälan.
Även hon menar att det har varit allvarliga brister i rutinerna på Slomarp i detta ärende.
– Man har inte dokumenterat vad man gjort, vilket gör det svårt att leda i bevis vad som hänt. Men även svårare att lära sig och förbättra sina rutiner, säger Anna Johansson.
Om man tar bort ett larm från en vårdtagare måste detta ersättas med andra sätt att tillämpa tillsyn, till exempel täta besök, menar hon.
– I dag finns dessutom ny teknik att tillgå, man kan montera in en trygghetskamera i rummet. Det kallas ”Nattro” när det tillämpas i hemtjänsten, men kan fungera även dagtid, säger hon.
Enligt Gabriella Reuterswärd har Norlandia rutiner om att det alltid ska finnas ett larm och täta tillsyner av personal hos den boende.
De gånger larm tagits ifrån en bende på grund av alltför frekvent användande, har dett aersatts med annan form av tillsyn.