Förskolans personal har fått nog

Mjölby kommun är på väg att bli anmäld till Arbetsmiljöverket för bristande arbetsmiljö inom förskolan. ”Vi har inte sjukfrånvaro, här är det sjuknärvaro” säger pedagoger och skyddsombud.

Foto:

Mjölby2018-09-06 20:00

– Det är undervisning vi bedriver i förskolan. Men fortfarande ser alltför många den här verksamheten som ”dagis”. Och då blir vi inte viktiga. Vi har pressat oss långt men nu säger vi ifrån, säger Helen Andersson, skyddsombud och anställd på Ryttarhagens förskola i Mjölby.

Det är valtider och flera partier uppger sig vilja ”satsa på förskolan”.

– Valblaj! Så sa de redan under förra valet. Men ingen politiker har kontaktat oss för att ta reda på hur vår vardag ser ut, säger Caroline Brouwer vid Kungshögaskolans förskola.

Helen Andersson är en av de medarbetare som den hotande arbetsmiljöanmälan till Arbetsmiljöverket gäller. Hennes kollegor Jenny Karlsson, som också är skyddsombud, och Anki Hermansson instämmer i den allvarliga bilden av arbetsmiljön i förskolan:

– Vi får inte förutsättningar att göra det uppdrag som vi ska göra. Vi räcker aldrig till, säger Anki Hermansson.

– Vi har faktiskt ett väl fungerande arbetsmiljöarbete här på vår enhet. Och ändå befinner vi oss i det här läget nu. Hur står det då till på andra förskolor? frågar sig Jenny Karlsson.

LÄS MER: "Det tar tid innan de får effekt"

Niclas Jacobsson är förskolechef för Ryttarhagens och Kungshögas förskolor. Han har tagit emot skyddsombudens arbetsmiljöanmälan enligt Arbetsmiljölagens paragraf 6 om läget på Ryttarhagen. Han delar i stort personalens syn på läget. Niclas Jacobsson har arbetat inom förskolan sedan 1995, inkluderat tio år i Norge. Han säger att administration och dokumentation har ökat under åren.

– Antalet barn har inte ökat, men antalet timmar som barn är i förskolan har ökat. Så kraven på oss pedagoger har ökat, från oss själva, från Skolverket, och i viss mån även genom en ökad medvetenhet från vårdnadshavare, säger Niclas Jacobsson.

Han säger att arbetsmiljöbrister i förskolan diskuterats i den arbetsgrupp där chefer och fackliga representanter möts sedan ungefär ett år tillbaka. Insatser har gjorts bland annat för att försöka minska bristen på vikarier.

– Vi har tagit några små steg i kommunen. Jag hade hoppats att vi skulle ha fått till bättre effekt av det, säger Niclas Jacobsson.

En annan åtgärd är att antalet förskolechefer blir fler. Niclas Jacobsson släpper ansvaret för en garantiförskola med fyra avdelningar.

– Jag hoppas att jag kan vara mer närvarande i verksamheten och ha mer tid att underlätta arbetsmiljön för pedagogerna, säger han.

Enligt reglerna ska skyddsombud ge arbetsgivare en chans att lösa problem innan anmälan lämnas vidare till Arbetsmiljöverket.

Den arbetsmiljöanmälan som skyddsombuden på Ryttarhagen lämnat till chefen handlar om problem med vikarier men också om antalet barn i barngrupper och antalet pedagoger. Helen Andersson, Jenny Karlsson, Caroline Brouwer och Anki Hermansson beskriver en arbetsvardag med ständig brist på personal. Två pedagoger ensamma med 21 barn och mellanmål ska dukas fram till alla, serveras och dukas bort. En pedagog ensam med åtta barn på småbarnsavdelningen. Sjuk personal som borde stanna hemma – men som går till jobbet ändå, för de vet att risken är överhängande att ingen vikarie kan ordnas.

Caroline Brouwer blir mörk i ögonen av upprördhet när hon beskriver hur arbetsbelastningen kan kännas:

– Ibland, om ett barn är ledigt eller hemma för sjukdom, kan jag känna lättnad för att det gör barngruppen lite mindre. Och den känslan, ska jag säga, det känns för jävligt. Jag vill vara med barnen och jag vill hinna utföra mitt uppdrag, säger hon.

Ryttarhagen-personalen är noga med att skriva tillbudsrapporter när det uppstår brister i arbetsmiljön. De flesta rapporter rör stressrelaterade incidenter. Till exempel att ingen vikarie hittats för frånvarande personal.

– Men ibland hinner vi inte skriva in tillbudsrapporten den dagen för vi hinner inte med själva jobbet eftersom vi inte fått vikarie, säger Anki Hermansson.

Förskoleupproret, den nationella proteströrelsen bland förskolepersonal som uppstod 2013, pågår fortfarande. Några av kampanjens krav är ett tak på max tolv barn i småbarnsgrupper i förskolor, max 15 barn i storbarnsgrupp och inte fler än fem barn per pedagog. Norge, där Niclas Jacobsson tidigare arbetade, införde tidigare i år en liknande lag.

Pedagogerna på Ryttarhagen vill se konkreta åtgärder och slippa höra att lösningen är sänkta ambitioner och ändrad organisation.

– Jag har kollegor som hellre ställt sig vid bandet i industrin än jobbat kvar inom förskolan. Det går inte att organisera bort att det saknas personal, säger Caroline Brouwer.

Skyddsombud kan kräva åtgärder Förskoleupproret

Ett skyddsombud på en arbetsplats kan, enligt Arbetsmiljölagens paragraf 6, lämna en begäran om åtgärder mot bristande arbetsmiljö till arbetsgivaren. Av begäran ska framgå vilka krav som skyddsombudet har. Arbetsgivaren är skyldig att besvara begäran inom utsatt tid. Om arbetsgivaren inte svarar, eller om skyddsombudet inte tycker att svar och/eller åtgärder är tillräckliga, kan skyddsombudet göra en vidare anmälan till Arbetsmiljöverket som öppnar en utredning.

Kampanjen Förskoleupproret startades av förskollärare under en utvecklingsdag i oktober 2013 i Örebro. Två pedagoger tog chansen att offentligt beskriva den pressade arbetssituationen inom förskolan. Kort därpå startades en Facebookgrupp som idag har 26 000 medlemmar.

Förskoleupproret kräver ökad lön och en minskning av arbetsuppgifter för förskollärare som inte är pedagogiska, exempelvis laga/duka fram måltider och sköta disk och städning. Kampanjen driver också kravet på max antal barn i barngrupper (max 12 barn i småbarnsgrupper, max 15 barn i större grupper) och att barn med särskilda behov får de resurser som krävs.

Förskoleupproret kräver också bestämmelser om att vikarier ska sättas in från första dagen då så behövs, och att förskollärare ska få avsatt tid för planering och utbildning i sina tjänster.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om