Föräldrar vill ha fetare förskolemat

Eva-Lotta Ryds barn går förskolan Skogsgläntan i Mjölby. Hon är inte förtjust i att hennes barn serveras lättmjölk och margarin till måltiderna.

– Det finns ingen vetenskaplig grund för att ta bort fett från barnens kost. Vi måste punktera myten om det mättade fettet, säger hon engagerat och får uppbackning av samlingen föräldrar i lokalen.

Marie-Louise Nydahl, chef för Kostservice i Mjölby, menar att kommunen har rekommendationer från Livsmedelsverket att gå på.

– Vi har en viss mängd mättat fett att gå efter, ett referensvärde på tio energiprocent, berättar hon.

– När vi bytte ut matlagningsgrädde till vispgrädde i matlagningen behövde vi dra ner från en annan del av kosten vi serverar. Då blev det lättmjölk.

Eva-Lotta Ryd presenterade anledningarna till varför hon och fler föräldrar med henne, vill ha bort lättprodukterna.

– Riktigt smör syras, saltas och kärnas. Margarin måste blekas och smaksättas för att vi ska uppfatta det ungefär som smör, det görs med kemikelier. Bland annat har det hittats spår av bensin och aceton.

På väggen framför mötesdeltagarna rullade bilder på en magarinfabriks smutsiga industrilokaler samtidigt som Eva-Lotta radade upp argument för en mer fetthaltig kost.

Likaså höjde hon ett varningens pekfinger för tillsatsen natriumglutamat i matlagningen.

– Det är ett gift som påverkar barnens hälsa, hävdade hon.

Kostekonom Kim Classon påpekar att Kostservice arbetar för att ge barnen fett av rätt kvalitéer, och därav använder sig av margarin som innehåller fler fleromättade fetter.

Hon visade också på att mängden buljong som används har minskat. Under förra året köptes 380 kilo buljong in och en halv miljon portioner mat serverades i Mjölby kommun.

– Vi vill naturligtvis också minska tillsatserna och vi arbetar för den utvecklingen.

Utbildningsnämndens Gun-Inger Andersson (FP) uppmanade föräldrarna att lämna in ett medborgarförslag på hur de vill se kosten framöver.

– Tyvärr äger inte vi i frågan. Det måste gå den demokratiska vägen genom fullmäktige för att en förändring ska kunna ske, säger hon.

Kvällens diskussion avslutades med rekommendationen att skicka in medborgarförslag tillsammans med de 130 namnunderskrifter Eva-Lotta Ryd samlat in till mötet.