– Vi jobbar vidare och vi diskuterar med rektorerna vad man kan göra mer. Men det är inte lätt att komma åt problemet, säger Kerstin Massawe, handläggare vid utbildningsförvaltningen.
Kartläggningen av elevernas frånvaro i grundskolorna under vårterminen 2018 visar att fler elever är borta mer – trots att skolorna jobbar medvetet med att minska frånvaron. Politikerna i utbildningsnämnden har satt upp ett mål om att de elever som har ”bekymmersam frånvaro”, det vill säga är borta från undervisningen mer än 15 procent av tiden, skulle minska under 2018. Istället ökar siffran. Under vårterminen hade 286 elever, nästan var tionde elev i grundskolan, en högre frånvaro än 15 procent.
När utbildningsförvaltningen räknar tas all frånvaro med; allt från riktig sjukdom till beviljade ledigheter, skolk och skolvägran.
I sin kartläggning skriver handläggare Kerstin Massawe att flera skolor rapporterat ovanligt många influensasjuka elever under våren. Men det förklarar inte hela frånvaroökningen. ”Vissa vårdnadshavare har låg tröskel för barnens sjukdom. Det händer också att elever sjukanmäls då det egentligen är andra skäl som ligger bakom” skriver Kerstin Massawe i sin frånvaroanalys till utbildningsnämndens politiker.
Psykisk ohälsa, problem i hemmet eller vårdnadstvister kan vara andra orsaker. I förskoleklass noterar personal att en del föräldrar håller barnen hemma från idrottsundervisning.
– Förskoleklass är numera en obligatorisk skolform och här jobbar skolorna med att informera föräldrarna om att det gäller all undervisning, säger Kerstin Massawe.
Högst frånvaro har eleverna i årskurs åtta och nio. Men utbildningsförvaltningen ser i år också en kraftig ökning av frånvaro i årskurs ett: Där hade 30 elever en frånvaro över 15 procent, enligt analysen.
"Extrem frånvaro”, då eleven är borta från undervisningen under mer än 50 procent av tiden, har dock minskat under året. ”Det behöver analyseras närmare varför man lyckas bättre med det som skulle kunna förväntas vara svårast” skriver Kerstin Massawe till politikerna i utbildningsnämnden.
Ett fåtal elever i Mjölbys grundskolor har dock så extrem frånvaro att kommunen varit tvungen att dela ut vitesföreläggande (bötesavgift) för vårdnadshavare. Skolan har undervisningsplikt men elever har skolplikt och det är föräldrars ansvar att se till att barn kommer till skolan. I extrema fall kan kommunen fatta beslut om böter för att tvinga eleverna till skolan. Skolor gör också så kallade orosanmälningar till socialtjänsten om elever som har hög frånvaro.
Enligt Kerstin Massawes beskrivning har Mjölbys skolor rutiner för hur de ska agera när elever är borta för mycket. Om eleven uteblir tar skolan kontakt med föräldrarna. Skolorna erbjuder speciallösningar utifrån elevernas specifika behov och svårigheter och erbjuder speciallärare eller skolhälsovård. I fall av omfattande frånvaro söker skolpersonal upp elever i hemmet.
Du beskriver långtgående insatser. Var slutar skolans ansvar för att försöka få eleven till undervisning?
– Det slutar aldrig. Men föräldrar har också ett ansvar att få eleverna till skolan, säger Kerstin Massawe.
Kommunen planerar mer utbildning och analyserande för att hitta andra sätt att minska frånvaron i grundskolorna under kommande läsår.