Fanér kan ersätta hälsofarligt kreosot

Fanérstolpen kan vara en av framtidens lösningar. En nedgrävd stolpe har redan stått pall i 23 år och inte fått några rötskador visar ett försök.

På Forsnäs form utanför Österbymo pågår ett idogt arbete med att få fram olika prototyper.

Det lilla möbelföretaget kämpar för att få ut sin produkt i tid och har både ansökt om svenskt och internationellt patent.

– Vi har diskuterat det här fram och tillbaka. Vi började 2009. Sedan hade vi inga ekonomiska möjligheter att fullfölja det hela. 2011 kom vi igång igen, berättar vd:n Jan-Anders Johansson som Corren träffar på kontoret tillsammans med produktionschefen Anette Andersson, som också är två av företagets fem delägare.

Utvecklingsarbetet har de fått bekosta själva, det är svårt att få ekonomiskt stöd.

Den stolptyp det går att ta fram är av mindre modell och passar inte Sydvästlänkens kolosser. Däremot håller företaget även på att ta fram prototyper för stolpfundament. Det vore alltså ett alternativ till de kreosotimpregnerade fundament som kommunerna i Småland och Östergötland har förbjudit men som Svenska kraftnät ändå fortsätter med.

Forsnäs form känner pressen på sig att få fram produkten så fort för att om möjligt.

– Det får inte rinna ut i sanden, säger produktutvecklaren Leif du Ritz.

Hur kan då fanér, det vill säga limmat trä, ersätta kreosotimpregnering?

Anette Andersson berättar att limmet är det samma som i limträbalkar. Det är helt ofarligt efter att det härdats efter värmebehandling. Limträ är ett av de starkaste konstruktionsmaterialen som finns. Fanérprodukten är dessutom formbar vilket kommer väl till pass vid tillverkningen av ledningsstolpar.

Råvaran består av odlad gran, ett långfibrigt och elastiskt träslag. Timret svarvas i en fanérsvarv. Fanéret limmas och pressas under högt tryck till sammanfogningsbara cylindrar.

Stolparna är ihåliga vilket gör dem lätta att hantera och kräver minimalt med materialåtgång.

En annan fördel är arbetsmiljön för montörerna som slipper andas in luften vid kreosotstolpen eller få brännskador vid hudkontakt.

Hela stolpbehovet skulle kunna täckas av fanérstolpar i kombination med stolpar av plast och stål, anser företagarna.

– En fanérstolpe är dyrare i dagsläget än en kreosotstolpe. Med en rationell produktion kan man komma i samma prisläge som en kreosotstolpe med hänsyn taget till miljökonsekvenserna, säger Jan-Anders Johansson.

En kreosotstolpe är miljöfarligt avfall. Den måste tas omhand och förstöras vilket också kostar pengar. Kasserade fanérstolpar kan flisas till bränsle.