För nybörjaren gäller det att ha koll på tiden - ett råd är att ta med äggklocka så man inte är i det kalla vattnet för länge.
I Sverige finns inte så mycket forskning på vinterbadandets effekter ännu. Desto mer finns det i Finland och Ryssland. Men även i andra delar av världen där det ibland kallas för köldterapi av olika slag, berättar Karl Hultén som själv vinterbadat i 20 år:
– Studier visar att vinterbad kan höja energin, humöret och förbättra koncentrationsförmåga, infektionskänslighet samt kroppens antioxidantförsvar. Sedan kan det också ganska varaktigt höja halten av dopamin i hjärnan, som också är kopplat till välbefinnande, drivkraft och vilja till rörelse.
Studier har också visat att vinterbad kan ge lägre blodtryck, bättre blodfetter samt vara symptomlindrande för astmatiker och smärtlindrande för reumatiker.
Rent fysiskt utsätts kroppen för en köldchock vid vinterbad vilket frisätter en lång rad stresshormoner som kortisol, noradrenalin, adrenalin från binjurarna. I hjärnan frisätts dopamin. Samtidigt frisätts endorfiner.
– Det är en våg av hormoner som kommer för att skydda kroppen och förbereda den för en livshotande situation egentligen. Den hormonreaktionen ger en effekt på immunförsvaret. Det positiva kommer egentligen efter vinterbadet. Vi påverkas ungefär som när vi har genomgått en stress som stärker kroppen, precis som när man utsätter den för träning.
Den processen kallas för hormesis och innebär att kroppen bygger upp sina system genom påfrestning. På så vis blir vi mer motståndskraftiga och friskare.
Vill man börja vinterbada är det en del saker som kan vara bra att känna till, bland annat att man kan känna sig lite yr när man går upp.
– När man kliver i så drar blodkärlen i ben och armar ihop sig väldigt snabbt. Då stiger blodtrycket i torso och i huvudet. När man kliver upp återvänder blodet till ben och armar vilket kan skapa ett lätt blodtrycksfall.
En bra början kan vara att bada bastu innan badet. Nybörjare bör inte vara i längre än tre minuter.
– De första två minuterna är en smärtfas som pågår i en till två minuter. Sedan kommer en komfortfas och under den tiden domnar känseln. Då är det bra att ha en äggklocka med sig så man kliver upp i tid. Man kan vara i sex minuter, eller åtta rentav, men då behöver man vara noggrann efteråt. Man behöver en varm dyna att stå på, varma stövlar och helst tjocka termobyxor, varm dryck och något att äta. Och inte kliva in i en dusch direkt. Det kan vara farligt och man kan förlora medvetandet.
Hur ofta kan det vara bra att vinterbada?
– De maximala hälsoeffekterna kan man få runt nio, tio minuters exponering per vecka. Lite vinterbad är bättre än inget alls. Personligen badar jag två gånger i veckan, ibland tre. Då är jag i ungefär tre till sex minuter per tillfälle uppdelat på ofta tre sittningar i bastun emellan.
Det låter som det är bra att läsa på lite innan man premiärbadar?
– Ja, eller att man är försiktig och går ned lite hastigt de första gångerna. När man kan det så kan man gå i och försöka få andningen lugn, det tar cirka tio till 20 sekunder.
Varför är det viktigt?
– Det är lätt att få stressreaktion för att man får en kamp- och flyktreaktion av köldchocken. Och det blir inte en positiv upplevelse om man låter kampreaktionen fortgå. Då blir det en stressad upplevelse där man får tunnelseende och man blir aldrig vän med vinterbadet.