Tre nationalparker i Alaska, Spanien och Nederländerna – och så Västra Harg – är utvalda i ett internationellt forskningsprojekt om hur skyddad natur kan utvecklas hållbart.
Erik Andersson är professor vid Stockholms universitet där man bland annat forskar om hållbar utveckling med fokus på socialekologi. Alltså hur människan fungerar i miljön, särskilt i tider av förändring.
Han och hans forskarteam höll på tisdagen en workshop och en guidning i naturreservatet Västra Hargs lövskogar. Deltagare var folk från lokalområdet och från länsstyrelsen och Linköping universitet.
– Det handlar om att hitta sätt att bevara biologisk mångfald samtidigt med en hållbar ekonomisk utveckling, säger Erik Andersson.
Ett 20-tal personer har samlats i regnet på planen utanför Västra Hargs IK:s lokal i Kulladal. Det är representanter från Västra Hargs skola, markägare i trakten, skogsförvaltare och lantbrukare. Flera personer från länsstyrelse är med och bland dem guiden Thomas Johansson som är länsstyrelsens förvaltare av området.
– Det här är ett av länets största naturreservat, 322,8 hektar stort och bildades 2008, berättar han när vi kommer fram till den stora informationsskylten vid den fårbetade backen.
Det är ädellövskogen som ger karaktär åt reservatet. En del granskog har tagits bort, liksom energiskog där man dämt upp och fått öppna vattenytor. För 150 år sedan var en större del av området sjö.
– Det finns ett stort engagemang här för vårt naturreservat, säger Maria Larsson som bor i området och är engagerad i flera av föreningarna.
Skolbarnen och idrottsföreningen är varje år ute i reservatet och städar. Västra Harg har valts ut i forskningsprojektet för att här finns en etablerad samverkan mellan boende, föreningsliv och näringar.
Erik Andersson menar att med ett engagerat lokalsamhälle blir det lättare att nå framgång i utvecklingsarbetet.
– Västra Harg kan bli en föregångare för andra liknande områden, menar Erik Andersson.
Finns det konflikter i området mellan olika intressen?
– Ja det gör det, men inga allvarliga. Men till exempel mellan jägare och skogsägare om viltstammarnas storlek. Det kan även vara olika uppfattning mellan besöksnäring och jord- och skogsbruk, menar han.
Mer vanligt är en osäkerhet om andra störningar, särskilt om klimatförändringarnas påverkan på miljön. Skogsbränder, insektsskador, stormar.