En väg värd en omväg

Den drygt en kilometer långa vägen, som är kantad av hus, gårdar och torp utgör sannerligen ett märkligt inslag i den annars så typiskt lantliga idyllen. Man förväntar sig en grusväg, men möter i stället en stenlagd sådan. Någraskyltar som vittnar om vägens existens finns inte ute på Mjölbyvägen, det gäller att känna till den.

Correns utsände ställde bilen där asfalten tog slut, bestämd att uppleva vägen till fots.

– Vägen såg tråkig ut innan man restaurerade den för några år sedan, innan var den rent bedrövlig att åka på, säger Marie Bladh, boende längs med gamla Riksettan.

Restaureringen av vägen utfördes av Vägverket 2009 och skedde genom en samfinansieringen mellan Vägverket och den vägsamfällighet som finns i området.

– Jo, visst är det udda att bo vid en stenlagd väg när man bor på landet. Men det är rätt så mycket biltrafik på vägen, och fort kör de också, sa Marie Bladh.

Det finns, vad Correns utsände kunde se, ingen skylt som anger en hastighetsbegräsning på vägen. Dock finns det välkomstskyltar med texten ”Här kör vi sakta!”

Längs med vägen finns också en del andra skyltar, men på dessa står inga uppmaningar, utan namnenpå husen, torpen och gårdarna längs med vägen.

Skyltarna är bekostade av vägsamfälligheten, och är lika pittoreska som namnen på torpen och gårdarna – hör bara på ”Fridensborg” och ”Björkhaga.”

Bilisterna må köra fort, men det gör inte cyklisterna. Vägen trafikeras rikligt av cyklister, detta då den är en bit av den officiella cykelvägen mellan Mjölby och Mantorp.

– Det är faktiskt första gången vi cyklar den här vägen, så vi visste inte ens att den fanns. Man väntar sig inte riktigt en stenlagd väg här ute, sa Peter Svensk.

Han var, då Corren vandrade vägen fram, på väg mot Mjölby tillsammans med Sofie, Felic och Adam Malmström.

Det har gått några år sedan vägen restaurerades av Vägverket, och det märks. Vägrenen har, på sina ställen, vunnit någon meter ut i vägbanan sedan dess.

Mellan gatstenarna växer det tistlar, maskrosor och gräs. Men att vägen ska växa igen helt är det nog ingen risk för, och att den skimrar grönt har sin charm.