Gustaf Sturesson, Erik Larsson och Albin Emilsson är på väg för att fixa en pump i en av hönsgårdarna.
När människor springer in i någon bekant på stan så kallpratas det om vädret. På lantbruken är vädret istället bland de hetaste diskussionsämnena, främst den torra sommaren 2018. Då drabbades bönderna av kraftiga ekonomiska förluster när hettan förstörde skördarna.
– Det var katastrof. I västra delarna av Östergötland klarade vi oss bättre, där skörden blev runt 70-80 procent. I de östra delarna var det värre, där kunde det handla om 20-50 procent, säger Jeanette Blackert, länsordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
I de västra delarna av länet, vid Hogstad, ligger Fogdegården lantbruks AB. Med 420 hektar mark, nio anställda, 70 avelskor och 64 000 höns drabbades även de av torkan 2018.
– Men inte lika hårt som i de östra delarna. Säg att skörden blev drygt 60-70 procent, säger Bengt Sturesson som driver gården med familjen.
Hur många såna år klarar ni i rad?
– Inte många.
2018 skördade Fogdegården sina grödor väldigt tidigt, från 20 juli till 7 augusti, en procedur som vanligtvis tar fyra-fem veckor. Det här årets regniga sommar, där juli varit den kallaste juli-månaden på 15 år i länet, har skjutit på skörden.
– Vi har inte börjat skörda ännu, vi hoppas kunna köra igång i början augusti om det blir varmare, säger sonen Gustaf Sturesson.
– Som bonde är man väl aldrig riktigt nöjd med vädret, men den här sommaren är bättre än 2018. Då skördade vi drygt 60-70 procent av en normalskörd och 2019 var ett bra år då vi låg minst tio procent över normal skörd. I år, om vädret tillåter, så blir det nog lite bättre än en normalskörd, säger Bengt.
Så regnet har varit bra för er?
– Det har varit bra, men folk glömmer att det var torrt i våras. Helst hade vi haft regn i juni och uppehåll nu, helst i en månad framöver.
– Det som passar oss bäst är balanserat väder. Om det kunde regna på natten och vara solsken på dagen hade vi varit nöjda, säger sonen Gustaf och ler.
Gustaf Sturesson, som tillhör den femte generationen på Fogdegården, tar bilen den dryga kilometern mellan gårdens lokaler.
På Fogegården finns höstvete, rågvete, höstraps, korn, havre, ärtor och vallodling. Nackdelen när det regnar mycket är att grödorna kan tappa sitt energivärde eller ruttna.
– Spannmålen kan mögla om det blir mycket regn. Om man ser på rågen som vi gör knäckebröd av behöver den vara av väldigt god kvalitet. Regnar det för mycket blir rågen dålig och då blir den till biogas istället, till ett klart lägre pris, säger Jeanette Blackert.
I modern tid har lantbrukarna bra koll på väderprognoserna. När Bengts gammelfarfar tog över gården 1870 såg förutsättningarna annorlunda ut.
– Då tittade man på molnens utformning om det skulle regna eller inte, säger Bengt.
Och ni?
– Det gör vi också, men jag har även tre väderappar. Om man sätter ihop de tre prognoserna kan man få en ungefärlig bild av dagen, vilket är viktigt för att vi ska kunna planera vårt arbete.
Är vädret det största hotet för svenska bönder?
– Vädret är jätteviktigt men det går ju inte att påverka, trots att man blir förbannad på det ibland (haha). Men det som kan påverkas är att människor köper närproducerat. I Sverige har vi under 50 procent självförsörjningsgrad på livsmedel i dag, i Norge är det 100 procent. Om lantbruken fortsätter att försvinna och folk fortsätter flytta in till städerna där de handlar importerade varor på matbutiken så kommer vi här i framtiden att få satsa på Lantbruksreservat dit folk kan åka och sightseea på hemestern om hur det var förr, säger Bengt, halvt på skämt.