Digitalisering möjliggör att fysiska funktioner finns kvar i viss utsträckning, menar Elisabeth Esbjörnsson Lakatos på Mjölby kommun.
En del skulle väl säga att det är att smita från personligt ansvar. Samtidigt kräver vi snabb och gratis service – helst hemma i fåtöljen.
Elisabeth Esbjörnsson Lakatos har en ny tjänst i Mjölby kommun där hon ska samordna fortsatt digitalisering. Nu i februari ska hon föda sitt andra barn och ser fram emot ett antal månader med betydligt mer analogt fokus.
– Jag hoppas att det blir en fysisk barnmorska som hjälper mig, säger hon och ler.
För det finns så klart områden i livet som inte kan digitaliseras helt. Däremot har Elisabeth haft flera barnmorskemöten på distans inför sin förlossning. Digitaliseringen av samhället är helt nödvändig, menar hon.
– Det handlar om att effektivisera. Inte att spara, men att få ut mer av de resurser man har. Vi måste också digitalisera för att vara en attraktiv arbetsgivare. Och medborgarna kräver det av oss, säger hon.
Mycket av hennes arbetstid går åt till att bygga upp strukturer och assistera förvaltningarna.
– Varje förvaltning arbetar med detta sedan flera år, och mitt uppdrag är att stödja och samordna. Både internt i kommunen men även med andra kommuner.
Digital omställning pågår i samtliga förvaltningar vilket gör hennes arbete väldigt omväxlande. Det kan handla om avfallshantering, mobil omsorg eller skolappar. Hon tar ett aktuellt exempel från Mjölby kulturskola.
– För att få ut mer undervisning för pengarna spelar man in lektioner som kan följas digitalt av eleverna. Det kan till exempel handla om musikteori, som ett komplement till den fysiska undervisningen.
Inom omsorgen har digitaliseringen kommit långt. Anställda utför arbetsuppgifter med mobilen.
– Jag sysslar också mycket med omvärldsbevakning, hur andra kommuner gör, och vi samarbetar och lär av dem, både våra grannar i länet och andra jämnstora orter, säger Elisabeth.
Att digitalisera den interna administrationen och den externa kommunikationen är nödvändigt, menar Elisabeth Esbjörnsson Lakatos och tycker att man måste få med sig även de som har ett motstånd.
Hon är född i Sturefors utanför Linköping och pluggade systemvetenskap på LiU, med stort intresse för kopplingen teknik–människa.
– Tanken var nog att bli IT-konsult i Stockholm. Men när jag insåg att min framtid och kommande familj fanns i Östergötland dök möjligheten upp att arbeta som applikationsansvarig på Runsven/ÖoB i Skänninge.
Där jobbade hon i två år. Sedan november 2021 är hon digitaliseringsstrateg i Mjölby.
– Det är en lagom stor kommun. Det finns ett stort engagemang bland medarbetarna, och medel att satsa på digitalisering. Jag har fått ett varmt välkomnande.
Ser du några farhågor med digitaliseringen?
– Det finns ju en rädsla för ny teknik. Men jag ser det som att digitalisering är ett måste för att kunna ha kvar möjligheter till fysisk kontakt. Vi ska erbjuda digitala tjänster till alla. Och informera om dem till alla, särskilt till dem som har ett motstånd. Under en övergångsperiod bör det finnas både fysisk och digital service.
Elisabeth Esbjörnsson Lakatos är Mjölby kommuns digitaliseringsstrateg.
Hon berättar om sin mormor som blev ledsen och irriterad efter ett tv-program som avslutades med uppmaningen att "fortsätta chatta med oss". Mormor hade ingen smartphone och kände sig utanför.
– Sedan riskerar både användare och anställda att drabbas av digital stress. Det blir möjligt att arbeta var som helst och när som helst vilket kan leda till förväntningar att vara uppkopplad 24–7.
Hur undviker man att vissa hamnar utanför?
– Mer information. Det ska vara smidigt för medborgarna att kontakta oss. Vi ska jobba med de grupper som känner motvilja eller som saknar verktygen, säger hon.