Bönder ser fram emot bättre spannmålsskörd

Lantmännen har gått ut med en prognos om att det ser lovande ut inför årets spannmålsskörd. Detta efter att förra årets skörd regnade bort.

Peter Borring är spannmålsodlare och före detta LRF-bas i Östergötland. Han tror på en avsevärt bättre höstskörd i år jämfört med 2023. Men än kan mycket gå fel i vädret.

Peter Borring är spannmålsodlare och före detta LRF-bas i Östergötland. Han tror på en avsevärt bättre höstskörd i år jämfört med 2023. Men än kan mycket gå fel i vädret.

Foto: Sune Johansson

Mjölby2024-07-05 15:00

"Bland de sämsta på 30 år" kallar Lantmännen 2023 års spannmålsskörd. I år tror man på 5,4 miljoner ton spannmålsskörd vilket bedöms som ett normalår. Förra året blev skörden cirka 4,3 miljoner ton, och dessutom av lägre kvalitet vilket innebar att den inte dög till brödmjöl utan fick gå som djurfoder och därmed till ett sämre pris för producenterna. 

– Höstgrödorna ser jättebra ut, säger Jeanette Blackert som är LRF-ordförande i länet.

Hon är stor spannmålsodlare själv men använder det mesta av skörden till sin grisuppfödning. Hon menar att det ser bra ut i hela länet, vilket är ovanligt.

undefined
Jeanette Blackert menar att Sverige har för mycket vildsvin. "Det är illa att ha fått in viruset afrikansk svinpest i landet – men inte oväntat", säger hon.

– Östra delarna av vårt län har haft problem med torka de senaste fem åren, men det ser bättre ut i år, säger hon.

Vårgrödorna har dock fått en sen och ojämn skörd på grund av att det var väldigt blött i markerna i våras. 

– Sådden försenades och sedan när man väl sått så kom det inget regn.

Enigt Lantmännens prognos har Östergötland ett bättre skördeläge inför hösten än de sydligare delarna av landet.  

Förre LRF-ordföranden Peter Borring håller just på att köra med kultivator bakom traktorn på en vall utanför Spångsholm. Den ska sås med höstraps senare i sommar. Han är lite skeptisk till Lantmännens utspel.

undefined
Peter Borring är lite skeptisk till Lantmännens prognos för höstskörden: "En hel del av det som gick fel förra året skedde från mitten av juli."
undefined
Flera gånger ska Peter Borring köra med en kultivator innan åkern i Spångsholm ska plöjas och sås med höstraps.

– Dels hinner det hända mycket än. Mycket av problemen förra året började just med ihållande regn i mitten av juli. Dels är det många andra faktorer som påverkar för oss odlare. Det är mer priserna än kvantiteterna som vi håller koll på, säger Peter Borring.

Men han kan ändå konstatera att det ser mycket bättre ut i år för spannmålen. Även vårskörden tror han blir okej, trots extremt blött vid sådden. 

– Vi ska inte ropa hej, men det ser förvånansvärt bra ut med tanke på hur blött och kletigt det var i våras.

undefined
En åker som legat i träda i flera år ska sås med höstraps i slutet av sommaren. Den ska nu beredas i flera steg, till stor glädje för ett moln av måsar.

För spannmålsodlare som Peter är det marknadspriset som är det viktiga, och det påverkas av händelser långt ifrån Spångsholm: Dåligt väder i Ryssland, rekordskördar av majs på olika håll runt klotet, och hur Ukraina lyckas få ut sina jätteskördar på världsmarknaden.

– Men vi svenska spannmålsodlare tjänar oftast mest pengar när det är bra skördar, mer till den inhemska marknaden och mer att exportera.

Förra året blev Sverige nettoimportör i stället för nettopexportör som är det vanliga. Om det nu längre finns något normalt år, och något normalt väder.

– Det har nästan blivit så att extremvädret är det normala, avslutar Peter Borring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!