Höghusen på Kungsvägen. Är de en kulturmiljö som bör bevaras, eller är det viktigare att modernisera bostäderna med nya större balkonger?
Det handlar om HSB-höghusen på Kungsvägen. BRF Riksdagsmannen med 138 lägenheter har sökt bygglov för att bredda sina balkonger så att de blir mer användbara. Men husen kommer att ändra karaktär när balkongerna sticker ut en meter i stället för att som nu vara helt infällda i fasaden, både på gaveln mot Kungsvägen och på långsidorna.
Länsstyrelsen har klassat husen som exempel på kulturhistorisk bebyggelse i Mjölby. Det har gjort en inventering och funnit att miljön vid Kungsvägen är ett exempel på "Modernismen i Mjölby".
Det är inte alltid att kommunen följer rekommendationer från länsstyrelsens experter. I det här fallet har byggnadskontorets handläggare velat gå på länsstyrelsens linje, men nämnden har skickat tillbaka ärendet till tjänstemännen.
Mats Spång är bygglovshandläggare och har utgått från inventeringens skrivning om att höghusen på Kungsvägen från 60-talet "har högt kulturhistoriskt värde" med sina "indragna balkonger med fronter i vit plåt".
– Jag såg ingen möjlighet att godkänna ansökan, det finns inget stöd för ett ja eftersom det ligger inom ett utpekat kulturmiljöområde, säger Mats Spång.
"Byggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin ursprungliga karaktär", menar länsmuseet i en inventering.
Nämnden har dock beslutat att ta ett omtag. Moderata ledamoten Torsten Ohlsson menar att ett avslag "begränsar utvecklingen i ett samhälle". De boende vill förbättra sina uteplatser som byggdes i en annan tid när balkonger inte sågs som en boendeyta utan gjordes smala och långa. Ohlsson fick resten av nämnden med sig och ärendet återremitteras till förvaltningen för fortsatt utredning.
Nu kommer handläggaren Mats Spång att skicka ut remisser och informera alla berörda grannar om bygglovsansökan, inklusive medlemmarna i den aktuella föreningen. Det kan vara 500–600 hushåll.
De fyra sjuvåningshusen Kungsvägen 73–79 byggdes 1966–1967. 1972 byggdes de två husen närmast Skänningevägen, och utgör en egen HSB-förening. De har ett lite avvikande utseende, med en utanpåliggande balkongrad åt väster.
Byggnadsvårdskonsulten Marie Hagsten var med och inventerade "modernismen i Östergötland" åt länsmuseet 2009, vilket resulterade en bok med samma namn. Där tittade man på 60- och 70-talsprojet som Prästgårdsliden, vissa radhus och Danske bank vid Kungsvägen. Kvarteren Talmannen och Riksdagsmannen beskrevs som särskilt typiska och bra exempel på den tidens arkitektur.
Marie Hagsten är byggnadsvårdskonsult och menar att lagen kräver att man tar extra hänsyn till utpekat kulturhistoriskt värdefull arkitektur.
– Det är husens volym, stora former och placeringen i landskapet som är exempel på modernismen. Husen tål vissa förändringar, men man måste anpassa ändringar så att inte karaktären ändras, menar Marie Hagsten.
Till exempel har inglasning tidigare skett av vissa balkonger. Men att ändra fasaden så kraftigt som föreningen vill tycker hon inte är lämpligt.
Miljonprogrammets hus har väl aldrig värderats så högt, tycker du att det är fel?
– Allt är inte dåligt. Man ville skapa goda bostäder och ofta är planlösningarna fina. Man byggde enkelt och avskalat, inte så mycket vackra detaljer utan mer funktionellt och tydligt i formspråket. En typisk detalj är att taken inte är utskjutande, och har takfall mot mitten.
Konsulten som gjort bygglovshandlingarna åt bostadsrättsföreningen har haft kontakt med Marie Hagsten där hon redogjort för sin och museets syn på husens kulturhistoriska värde.
Styrelsen i BRF Riksdagsmannen vill inte kommentera ärendet eftersom man menar att man vill invänta ett beslut från kommunen.