Det är mycket man ska ha koll på när man jobbar på "Medborgarservice" i Mjölby som är både kommunens växel och reception. Enheten huserar i stadshuset ett stenkast från biblioteket. Det stora uppdragen är att svara och hjälpa människor som ringer in med olika ärenden.
– Vi har dagligen cirka 350–400 samtal som kommer in och vi uppdaterar vår kunskapsbank och våra system utifrån vad folk frågar om berättar Pernilla Lanshed som jobbat på medborgarservice i Mjölby i två år.
Tidigare hade hon motsvarande jobb i Vadstena kommun i 22 år. Numera har Mjölby och Vadstena gemensam växel så därför var det inte svårt att ta språnget över till den nya kommunen.
Susanne Petersson har jobbat i Mjölby kommun sedan 1993 och är nu inne på elfte året i medborgarservicetjänsten. Mycket har hänt sedan hon började.
– Förr var det mest traditionellt växeljobb, man kopplade samtal. Sedan starten 2008 då medborgarservice startade har vi en annan roll, man tar samtalen och försöker hjälpa till så långt som möjligt utan att koppla vidare berättar Susanne.
– Att vilja prata och kunna hjälpa till så långt vi bara kan är viktigt för oss, säger Pernilla Lanshed.
Totalt jobbar tio personer på medborgarservice som har olika ansvarsområden. De turas om att stå i receptionen och svara på samtal. Inom kommunen finns 1 700 anknytningar att koppla till så därför registrerar de dagligen en mängd sökord vilka baseras på vad de som ringer frågar om.
– Man kan inte få nog mycket sökord. En del av dem som jobbar i kommunen har även smeknamn, så sådant lägger vi också in i systemet, säger Pernilla.
Just nu pågår en förstudie för att se hur medborgarservice kan utvecklas ytterligare och avlasta förvaltningarna ännu mer.
– På det sättet kommer det att underlätta för medborgarna att få kontakt med kommunen och svar på sina frågor så långt som möjligt redan hos medborgarservice utan att behöva bli hänvisade vidare, säger Pernilla Lanshed.
Det händer ibland att de som ringer är arga och ledsna.
– Då försöker vi lyssna och hjälpa så gott vi kan, säger Susanne Petersson.
Sådant som kan uppröra är bland annat dålig snöröjning och sophantering eller dåligt klippa gräsmattor. Det beror lite på årstiden och annat som händer, enligt Pernilla och Susanne.
– Har det hänt något på någon gata, som en vattenläcka, då blir det många samtal om det, säger Susanne. De kan också vara arga för att de inte får tag i någon. Då försöker vi hjälpa till och antingen ringer vi tillbaka eller lämnar ett meddelande.
– Men de flesta som ringer in är nöjda, trevliga och tacksamma för den hjälp vi kan ge, poängterar Pernilla.
Vilka är de vanligaste verksamheter som folk vill vända sig till?
– Det är nog byggärenden, sociala frågor och sådant som rör omsorg, säger Pernilla.
Får ni konstiga frågor ibland?
– Inte direkt, vi försöker lösa frågan och hjälpa till så gott vi kan. Ibland kanske det inte är en kommunrelaterad fråga men vi gör ändå ett försök att hjälpa till, utifrån de redskap vi kan ta hjälp av och att vi faktiskt är insatta i lite av varje.
Vad är det bästa med era jobb?
– Variationen och servicen att hjälpa människor. Ibland slås jag av att jag tycker det är lika roligt som när jag började för 23 år sedan. Vi är navet, säger Pernilla Lanshed.