Isabelle Thorén har jobbat på MiniMaria i drygt ett år. "Många som jag träffat det senaste året är på väg att börja ett självständigt liv, men alla är inte det. Det tar olika lång tid. Vi vill se att det sker en positiv utveckling under lång tid innan vi släpper dem."
Utsikten från MiniMarias lokaler vid polisrondellen i Mjölby är imponerande. Från tredje våningen ser man ut över stora delar av Mjölby – Svartån, kyrkan, hembygdsgården och in över centrum. Det ser vackert ut, men på mottagningen möter Isabelle Thorén och Heléne Håkansson en mörkare bild av staden.
– Jag har varit här sedan 2017, säger Heléne. Majoriteten av de unga som kom till oss då var runt 19–23 år. Det har sjunkit jättemycket. De flesta vi träffar nu är mellan 14 och 16 år. Ungdomarna säger själva att det är lättare att få tag i droger än i alkohol. Vi märker att ungdomar kommer in i tyngre missbruk allt tidigare.
MiniMaria är en samordnad mottagning mellan Region Östergötland och kommunerna Mjölby, Boxholm, Vadstena och Ödeshög. Verksamheten finns till för de som upplever oro kring sin eget eller någon närståendes alkohol- och narkotikaanvändande. Målgruppen är barn, ungdomar och unga vuxna upp till 26 år.
– Det kanske låter konstigt, men vårt fokus ligger inte på drogerna. Vårt fokus ligger på varför man har hamnat i droger, förklarar Heléne. Om man fastnar och blir kvar i missbruk så står det för någonting. Det är ingen som tänker att man ska börja med narkotika eller alkohol när man blir äldre. Man hamnar i det av olika anledningar. Det vill vi ta reda på så att vi kan hjälpa till att komma ur det.
Isabelle och Heléne träffade nyligen elever i årskurs 8 som ett led i MiniMarias förebyggande arbete.
– Vi började med att läsa upp områdespolis Björn Borgs facebookinlägg om situationen i Mjölby för att höra vad ungdomarna hade att säga. Vi ville veta om de delade polisens bild, säger Isabelle.
"Det kanske låter konstigt, men vårt fokus ligger inte på drogerna. Vårt fokus ligger på varför man har hamnat i droger", förklarar Heléne Håkansson .
De berättar att elever, polis och skola är eniga om att det finns en tystnadskultur kring droger i Mjölby.
– Idag när det finns sociala medier så sprids allt snabbt. Har du golat (svallrat) så är du rökt, och man är rädd för de som säljer droger, säger Heléne.
– Det är det vi får höra från ungdomarna att ”golare har inga polare”. Det är ett tufft klimat som ungdomar lever i idag, menar Isabelle.
– Sedan får inte föräldrar drabbas av panik. Det är inte alla ungdomar som är ute i snurrar, men man måste vara medveten om att narkotika är lättillgängligt. Skolan är ingen frizon. Det händer flera gånger i veckan att ungdomar blir erbjudna att köpa droger i skolmiljön, säger Heléne.
Till MiniMaria kommer ungdomar och barn via orosanmälningar från skola, polis eller socialtjänst. Men även föräldrar eller kompisar kan vända sig till mottagningen.
– Till oss behöver man inte komma när man vet att ens barn testat droger. Det behöver inte kommit till den punkten. Man kan höra av sig vid minsta oro. Är man orolig så finns vi här, säger Isabelle. De flesta som vi träffar just nu är ungdomar som kommit hit efter oro från skolan eller på grund av en orosanmälan. De har inte sökt sig hit frivilligt.
Men det finns såklart möjlighet att höra av sig om man själv är orolig över sitt missbruk.
– Vi har en e-tjänst som är riktad mot ungdomar där de kan skriva och berätta vad de behöver hjälp med och vad de varit med om, säger Isabelle.
De berättar att MiniMaria försöker hitta sysselsättningar och fritidsaktiviteter som stärker den egna individen och att det är viktigt att försöka hitta det friska och positiva. De jobbar med hela nätverket runt ungdomarna för hitta resurser till förändring.
– Om drogen är det som får dig att må bra och hålla näsan ovanför vattenytan, vem är jag att säga att du ska sluta om jag inte kan erbjuda dig något annat, säger Heléne.
– Det är inte säkert att det bara handlar om att sluta ta droger, säger Isabelle. Vad är man inblandad i? Är det skulder inblandade? Kanske sitter du fast i ett nätverk?
MiniMaria är en samordnad mottagning mellan Region Östergötland och kommunerna Mjölby, Boxholm, Vadstena och Ödeshög. Verksamheten finns till för de som upplever oro kring sin egen eller någon närståendes alkohol- och narkotikaanvändande. Målgruppen är barn, ungdomar och unga vuxna upp till 26 år. Här jobbar Heléne Håkansson.
Heléne förklarar med ett exempel hur lätt det är att snabbt bli fast, trots att det från början handlade om nyfikenhet
– Det finns en stor baksida som ganska snabbt blir mörk. Man kanske lånar 300 kronor för att få testa cannabis en kväll. Sedan gör man upp med langaren att betala tillbaka när studiebidraget kommer nästa vecka. När man sedan ska betala är skulden 3 000 kronor. Det är lite så det går till. Det oskyldigt nyfikna blir snabbt allvar. För att betala tillbaka tvingas man springa ärenden som betalning.
– I större kommuner finns avhopparverksamheter där man får hjälp. Det finns inte här. I vissa fall har det gått så långt att personer väljer att flytta för att det förekommer hot. Vi gör en bedömning tillsammans med socialtjänsten för att skydda individer, säger Isabelle. Det finns också ungdomar som bär kniv och vapen. Det har blivit en kultur och det är skrämmande att de ska behöva beväpna sig för att känna sig trygga.
Heléne och Isabelle säger att de ofta funderar på vad orsaken kan vara till att narkotikaanvändningen ökat och krupit ned i åldrarna. Något rakt och enkelt svar har de inte kommit fram till, men gängtillhörighet och brist på närvarande vuxna är några faktorer. Men även media har en stor påverkan menar de.
– Ungdomar utsätts för mycket intryck idag. Man matas med hur man ska se ut och hur man ska vara på sociala medier och i olika forum. Vi har serier på Netflix som de tittar på och musik som de lyssnar på och det spelar in. Där har det blivit mer drogliberalt, säger Isabelle. Plus allt våld som de matas med och som de ska hantera.
"Det är inte säkert att det bara handlar om att sluta ta droger. Vad är man inblandad i? Är det skulder inblandade? Kanske sitter du fast i ett nätverk?", säger Isabelle Thorén.
När ungdomarna kommer till MiniMaria är det inte ovanligt att de behöver hjälp under en lång tid och det kan handla om en lång process att bli drogfri.
– Inflödet har det inte varit något problem med. Vi har att göra, vi har fullt upp, säger Isabelle. Det går inte heller att ta in för många för att det ska bli bra. Man får inte glömma att bakom varje ungdom vi träffar finns familj och syskon. Många som jag träffat det senaste året är på väg att börja ett självständigt liv, men alla är inte det. Det tar olika lång tid. Vi vill se att det sker en positiv utveckling under lång tid innan vi släpper dem.