Ispanakli pide är en rätt bestående av bröd med spenatfyllning.
Hemma hos Muhammed och Melek Ertunc har det strax blivit dags för iftar.
– Vi muslimer firar ramadan under en månad om året och då fastar vi. Iftar är en måltid som man äter i slutet av dagen när man bryter fastan. Det sker efter att solen har gått ner, säger Muhammed.
På fatet syns dolma och sarma, där bland annat ris, grönsaker och kryddor rullats in i druvblad eller stoppats in i grön paprika.
Cig köfte kan göras både med och utan kött. Ikväll är bulgurbiffarna veganska, och utöver just bulgur innehåller de lök, vitlök, tomat- och paprikapuré, kryddor, citron, olivolja och granatäppelsirap. "De är godast att äta tillsammans med ett salladsblad", säger Melek.
På bordet står en skål full med frukt och grönt. Här samsas gurk- och morotsstavar med äppelklyftor, bananbitar och granatäppelkärnor.
Årets heliga fastemånad startade på söndagskvällen och pågår fram till 9 april.
På bordet hemma i vardagsrummet på Prästgårdsliden i Mjölby hittar vi cig köfte, ispanakli pide, dolma, dadlar och andra godsaker. Det är mer mat än en vanlig iftar, men det är för att vi är inbjudna som gäster. Just idag är vännerna Selim och Çigdem Sezer från Linköping på besök.
"När man fastar upp till 18 timmar blir det lättare att förstå matens betydelse och värde. Om man är hungrig och äter för första gången efter flera timmar är det extra gott. Fastan är också ett sätt att lära oss känna empati för de människor som inte har mat", säger Muhammed Ertunc.
"Ramadan är den muslimska kalenderns nionde månad. Det är då muslimer runt hela världen fastar", säger Melek.
"Ofta får vi frågan om vi dricker vatten under de timmar vi fastar. Men det gör vi inte", säger Muhammed.
"Några har frågat mig om barnen fastar. Det är en viktig fråga. Barnen fastar inte. Det börjar man med när de är i puberteten. Ibland skojar barnen att de också fastar, men när godiset kommer fram glömmer de det snabbt", säger Melek.
Klockan är snart 17.55. Det är då iftar inträffar just idag. Eftersom det inte finns någon minaret i Mjölby väntar vi på att en app i Muhammeds telefon ska berätta att det har blivit dags att äta.
– I Turkiet där vi kommer ifrån behöver vi bara lyssna så vet vi när det är dags för iftar. I Sverige använder de flesta digitala hjälpmedel, säger Melek.
När signalen, som låter precis som ett minaretutrop, ljudit klart får vi kasta oss över maten.
– Det jobbigaste med ramadan är att vänta på iftar, skämtar Selim.
– Det vi hörde var en bön om att krigen ska ta slut, förklarar Muhammed.
Att fasta under vintern när solen knappt är uppe eller på sommaren när solen knappt går ned är inte det enklaste berättar Selim Sezer. "När vi kom till Sverige för sex år sedan bodde vi i Kiruna. Solen gick inte ned och dagarna var jättelånga. Men Gud underlättar för oss, han ger oss tålamod. Under ramadan koncentrerar vi oss mer och fokuserar bättre. Vi fick höra att vi kan följa de fastetider som gäller för närmaste större stad, och det var Stockholm."
"Det finns många anledningar till att fasta. Hälsan är en del. Man får större kunskap om kroppen och själen. Ramadan är en viktig månad som lär oss hur vi ska leva resten av året. Det är inte bara mat, till exempel handlar ramadan om att man inte ska prata illa om andra människor eller att man ska hålla sams", säger Selim.
Vi är inte de enda som har chansen att komma på middag under ramadan. "Min Ramadan” är ett projekt som syftar till att ge medborgare möjlighet att delta på iftar med en muslimsk familj.
– Det är första året vi bjuder in till hemmen. Jag är volontär för projektet här i Östergötland och i år har vi fått in 17 intresserade familjer som vill komma på iftar, säger Melek.
Både Çigdem och Selim Sezer är utbildade lärare. Çigdem har precis fått sin svenska lärarlegitimation. Selim jobbar på Toyota Material Handling. "Hjärnan är mer utvilad när jag kommer hem från fabriken än när jag kommer hem efter en dag i skolan."
Bakom initiativet står Dialogslussen och Föreningen Hej, två organisationer som vill spela en aktiv roll när det gäller integration och förståelse mellan olika kulturer i Sverige.
– Efter att man registrerat sig på hemsidan "www.minramadan.se" blir man ihopmatchad med en värdfamilj. I Östergötland har vi hittat familjer i Mjölby, Norrköping och Linköping, säger Melek.
Under ramadan flyttas den gula filtstjärnan ett steg för varje dag. Lite som en adventskalender.
På ett annat bord står ännu mer mat. Här finns ris och sallad, men även Sebzeli Güveç som är en typ av röra av flera olika sorters grönsaker.
Muhammed tror att "Min Ramadan" är ett projekt som kan bidra till att föra olika kulturer tillsammans.
– Syftet är att skapa möjligheter för människor att lära känna varandra. Jag lever och bor här. Men på andra sidan min vägg bor andra människor som jag inte känner. Kanske behöver de hjälp? Det vet jag inget om. Vi har bara en värld och vi måste respektera varandra, säger Muhammed.
Ett islamiskt år har 354 dagar och en månad i den islamiska kalendern är 29 eller 30 dagar. Det betyder att ramadan förskjuts med 11 dagar varje år.
Hemma hos familjen Ertunc har det dekorerats inför ramadan.