Rashid Naseri, Theerada Karlsson, Bashir Hashimi, Yowhans Fitwi, Zaid Azeze och Maribel Angcajas Svärd i klassrummet tillsammans med läraren Cari Rylander.
– Det är yrkessvenska, inte SFI, förtydligar deras lärare Cari Rylander som har lång pedagogisk erfarenhet, bland annat inom gymnasial vårdutbildning.
Sex elever är på plats den här eftermiddagen, det tredje utbildningstillfället på 20-veckorskursen. Flera har bott i Sverige länge och har redan grunderna, de har gått alla stegen i SFI och kan utan problem presentera sig för en besökare i skolsalen.
– Men det är svårt att lära sig bra svenska, säger Bashir Hashimi som var byggföretagare i Afghanistan innan han för sex år sedan kom till Sverige.
Bashir Hashimi som kommer från Afghanistan tycker att det är svårt att få ett umgänge med svenskar. Han vikarierar just nu på äldreboendet Boken i Mjölby.
Nu jobbar han som vikarie på äldreboendet Boken. Hans barn pratar svenska, men när de kommer hem efter skolan byter de till dari.
– Alla mina vänner är afghaner. Det är inte lätt att få svenska vänner.
Maribel Angcajas Svärd är gift med en svensk, men de pratar engelska med varandra. Hon har just fått fast jobb på Boken men vill utbilda sig till undersköterska. Då behöver hon kunna "sjukvårdssvenska".
– Vi pratar mycket på jobbet, både med de gamla och med kollegor. Men ibland är det svårt att förstå varandra, säger hon och tillägger:
– Ibland får man ta till kroppsspråk.
Maribel Angcajas Svärd och Bashir Hashimi berättar om hur svårt det är att lära sig svenska. På kursen lär de sig ord som är viktiga att kunna i jobbet. Men även praktiska saker som dokumentation.
På Caris lektioner pratar de om sjukvårdstermer som man behöver behärska.
– Bussarong, säger hon och alla sitter som fågelholkar, inklusive besökande reporter.
Jo, man behöver veta vad det är för nästan alla i vård och omsorg har en sådan arbetsskjorta på sig. Sedan följer andra viktiga ord: Journal, brukare, morgonmöte, tystnadsplikt.
– De första lektionerna kommer att handla om ord och begrepp. Sedan blir det sjukdomstermer. Men även dokumentation och rapportskrivning ingår och det blir praktiska övningar, berättar Cari.
Maribel Angcajas Svärd har nyligen fått fast tjänst inom äldreomsorgen. Utbildningen i yrkessvenska tycker hon är värdefull, särskilt eftersom hon planerar att utbilda sig till undersköterska.
Flera i gruppen berättar att deras chef bestämt att de ska gå kursen. Det är på jobbet man lär sig svenska, tycker Maribel och Bashir.
– Det kommer nya ord hela tiden. Ibland förstår jag inte, säger Maribel.
– Jag tänker för mycket på grammatik, det hindrar mig från att prata. Jag vågar inte ta kontakt, säger Bashir.
De tycker båda två att det som är mest stressande med jobbet är att de ibland inte förstår, eller blir förstådda.
Undervisningen i yrkessvenska för vårdanställda sker hos Vuxenutbildningen i Mjölby. Lärare är Cari Rylander.
Hennes första jobb i Sverige var montering och där lärde hon sig inte mycket svenska. Hon och Bashir är överens om att biträde i omsorgen är ett jobb där man måste prata mycket och att man lär sig efter hand.
– Det är viktigt att plugga hela tiden. Jag läser i en svensk medicinbok, säger Maribel och ler.