David Ekberg hamnade i Mjölby när han gjorde praktik i Pingstkyrkan 2007. Sedan dess är han kvar.
Tro i Mjölby
– Det finns en bild av att kristna behöver vara perfekta och att vi ska leva upp till något slags moralisk liv för att kvala in. Men det är snarare motsatsen, att Gud möter oss där vi är och som vi är, säger David Ekberg i solskenet utanför Pingstkyrkan i Mjölby.
Han är uppvuxen i Linköping, men bor nu i Rinna utanför Boxholm. 2007 gick David en utbildning och hamnade i Pingstkyrkan under sin praktik. I kyrkan hittade han kärleken Maria och sedan dess har han blivit kvar.
– Mina föräldrar är troende och deras föräldrar var också det. Min morfar arbetade som pastor. Tron på Gud och relationen med Gud är på daglig basis. Det är inte bara något jag gör, utan mer en identitet. Det kanske jag inte hade upptäckt om inte någon hade berättat det för mig.
David menar att han aldrig känt någon press att vara kristen.
– Mina föräldrar har inte lagt några krav på mig. Jag kan minnas att jag som barn inte alltid tyckte det var så roligt att gå på gudstjänst. Jag upptäckte kyrkan mer som tonåring.
David Ekberg menar att samtal om tro lätt hamnar i frågor om vad man får och inte får. "Att Gud vill ha gemenskap med människor hamnar i skymundan för moralfrågor."
I skolan såg han sig själv som annorlunda och han säger att även klasskompisarna tyckte det.
– Då handlade mycket om att jag inte svor eller drack alkohol. Att jag valde bort sådant som andra tyckte var coolt. Å andra sidan hade jag kompisar utanför kyrkan som varken drack eller svor så egentligen var det ingen stor grej.
David menar att det inte är ovanligt att samtalet med de som inte är troende lätt kan hamna i frågor om moral.
– Vi kanske inte pratar lika mycket om gudstjänsten eller om tron som är det centrala. Att Gud vill ha gemenskap med människor hamnar i skymundan för moralfrågor.
David Ekberg är medlem i Pingstkyrkan i Mjölby,
Även i media har det skrivits och debatterats om frikyrkornas syn på alkohol eller homosexualitet. David menar att han inte kan representera alla kristna eller pingströrelsen i frågan, och därför inte har så mycket att säga om det.
– Jag tror inte att religion och tvång hör ihop. Att jag väljer att vara kristen eller att gå till kyrkan är mitt uttryck för min övertygelse. Jag tror inte heller att Gud utövar tvång. Det är som när det kommer till moralfrågor. Det ska finnas en längtan att vilja leva sitt liv på ett visst sätt och det kan man inte pressa andra till.
Pingströrelsen i Sverige samverkar i nätverket "Friande församlingar i samverkan". Alla församlingar är fria att bestämma över sig själva.I Mjölby finns en äldstekår som församlingen gett ansvar att fatta beslut. Det finns en styrelse som ansvarar för fastighet och ekonomi och praktiska delar.
– Församlingen är en demokrati där man tillsammans beslutar om vilka som ska leda den. Vi har församlingsmöten där medlemmar kan vara med och rösta i viktiga frågor.
Centralt för pingströrelsen är söndagsgudstjänsten. I Mjölby brukar den vara klockan 16 på eftermiddagen.
– Om man aldrig varit i en frikyrka så tror jag att man skulle uppleva det som folkligt och enkelt. Det är inte så många ritualer och gudstjänstdelar som man inte förstår. Man ber tillsammans, man sjunger tillsammans och någon delar ett ord från Bibeln. Det är nog lättillgängligt på det sättet.
"Tron på Gud och relationen med Gud är på daglig basis. Det är inte bara något jag gör, utan mer en identitet", säger David Ekberg.
Hur skulle du beskriva din tro?
– Jag har aldrig tvivlat på att Gud finns. Det fantastiska i det kristna budskapet är att Gud har räckt ut sin hand till människan och vill ha kontakt. Martin Luther lär ha sagt att "predika ständigt och om du måste kan du använda ord" och det ligger något fint i det. Min tro handlar om att visa medmänsklig värme. Att stanna upp och lyssna och att möta någon annan människas behov. Det är viktigare än att tala om vad man borde göra eller inte göra. Att man säger något vänligt kan göra någons dag.
"Det finns ingen tro eller religion som är ett botemedel mot ondska, lidande, sjukdom eller depression. Däremot är Gud någon som tröstar oss och bär oss", säger David Ekberg.
David säger att han uppskattar andra kyrkor och samfund.
– Vi är olika som människor och vi uttrycker vår tro på olika sätt. Jag kan uppskatta en gudstjänst med modern musik, men även en gudstjänst i stillhet.
David menar att olika kristna samfund firar gudstjänst på olika sätt för att det finns olika behov och människor fungerar olika.
– Jag går gärna till Svenska kyrkan eller något annat samfund. Det är berikande.
Han vill vara tydlig med att tron inte är en guldbiljett förbi svårigheter i livet.
– Det finns ingen tro eller religion som är ett botemedel mot ondska, lidande, sjukdom eller depression. Däremot är Gud någon som tröstar oss och bär oss. Tron ger ett hopp i ett längre perspektiv än det jag står i just nu.