VA-avfallschefen Maritha Hörsing menar att det är nödvändigt för Mjölby att skaffa en ny källa till dricksvatten.
Det menar Mjölbys VA-avfallschef Maritha Hörsing. En inbjudan till samråd har just lagts ut på kommunens hemsida. Berörda kan där tycka till om projektet.
– Det är ett första steg och en nödvändighet för att vi ska kunna ansöka om en ny vattendom.
För snart två och ett halvt år sedan kom Mjölby och Vadstena kommuner överens om att inleda ett samarbete om infrastruktur. De tunga bitarna är fjärrvärme och dricksvatten. Även andra saker skulle kunna adderas. En ledning för hetvatten och en för dricksvatten ska byggas mellan orterna. Fjärrvärme från Mjölbys kraftvärmeverk kan liksom bytas mot rent Vätternvatten från Vadstena inom ramen för avtalet.
Så här tänker sig kommunerna att binda ihop sina nät av dricksvatten och fjärrvärme
– Vi kommer på sikt att behöva en ny källa till dricksvatten, även om Mjölbys vatten är bra och räcker till i dag, säger Maritha Hörsing.
Hon menar ändå att det innebär en sårbarhet att inte ha alternativ. Klimatförändringarna riskerar att leda till negativ påverkan på åns vattenkvalitet. Dessutom aktualiseras farhågor om angrepp mot vattenförsörjning, inte minst när Sverige höjer sin terrorhotnivå.
– Det är en tidsfråga tills vi måste ha en ny huvudkälla. Dessutom behövs alternativ, säger hon.
Vätterns ytvatten skulle då bli huvudkällan, medan Svartåvattnet blir ett komplement och en reservresurs. Tanken är att pumpa ytvatten från Vättern via ett nytt intag intill Vadstenas befintliga intag några hundra meter utanför udden Tycklingen norr om tätorten. Uttaget beräknas till 3,1 miljoner kubikmeter vatten till Mjölby årligen och 1,3 miljoner till Vadstenas konsumenter.
I dag tas vatten från Svartån. Det är inget fel på det, men på sikt menar Mjölbys VA-avfallschef Maritha Hörsing att en alternativ källa är nödvändig. Vättern är då det troliga valet.
Tanken är att det ska byggas utan att Vadstena behöver söka ny vattendom för sitt dricksvatten. Vadstena ska fortsätta med sin rening av råvattnet.
– Vi i Mjölby kommer att använda vår infiltration i Högby även med Vätternvattnet. I dag pumpas åvattnet till anläggningen och tas ut som grundvatten i åsen.
Vadstena kommun ligger just nu i en rättsprocess om sin fjärrvärme. Kommunen har velat köpa tillbaka fjärrvärmeverket från företaget Solör som i dag driver det. Solör har bestridit en sådan klausul i det ursprungliga avtalet med kommunen och fått rätt i tingsrätten. Vadstena har överklagat och hovrätten kommer att pröva domen senare i höst.
I dag dricker Mjölbyborna vatten från Svartån som pumpats till infiltrationsbäddar och tagits ut som grundvatten ur en rullstensås. I framtiden blir det vatten från Vättern som ska gå samma väg.
Maritha Hörsing tror inte att den konflikten kommer att hota samarbetet mellan de båda kommunerna. Inte heller tror hon att det fördröjer processen. Förseningen kan användas till processen med vattendom.
– Samrådet, ansökan om ny vattendom, och nytt samråd för ledningsdragningen – och upphandlingen av den – kommer att ta minst fem år, kanske tio.
För effektivitetens skull grävs gemensamt för fjärrvärmerören och vattenledningen. Preliminärt kommer den att dras via Skänninge och Orlunda.
På MSE som skulle leverera fjärrvärmen säger vice vd Jonny Cammerfjord att man avvaktar utfallet i hovrätten.
– För vår del måste Vadstenas process få sitt slut först. Jag kan inte svara på hur det blir för Mjölby kommuns del, säger Jonny Cammerfjord, MSE:s vice vd.
– För vår del måste den processen få sitt slut först.
Jonny Cammerfjord säger att han hoppas och tror på att de båda kommunernas samarbetsavtalet fullföljs.
– Vi är intresserade av marknaden där och i övriga regionen. Bakgrunden till idén om ett samarbete var att de upplevde sina fjärrvärmepriser som höga jämfört med våra, säger han.
Om Vadstena förlorar i hovrätten också, blir det ingen fjärrvärme från Mjölby då?
– Det ser i alla fall betydligt svårare ut. Men en möjlighet är att de erbjuder oss plats i befintligt fjärrvärmenät. Då kan vi sälja värme till kunder, men får samtidigt betala för att nyttja det nätet. Då måste man räkna helt annorlunda, säger han.