Byggnadsantikvarie Leyla Nyman har läst in sig på ärendet och det som har föregått detaljplanen. Hon har skickat en begäran om att kommunen ska yttra sig, hur de ser på frågan, som ska besvaras senast 12 september.
Spelar det någon roll för utgången hur många olika ansökningar som lämnas in?
– Vi på länsstyrelsen är skyldiga att utreda alla ansökningar, men de kommer inte att få olika svar. Klart det är bra att lämna olika motiveringar, men det är inte bara motiveringarna som avgör hur vi ser på fallet. Fastighetsägarens inställning är viktig, det är mycket ovanligt att besluta över fastighetsägarens huvud, det blir sällan särskilt bra.
Ärendet kommer att behandlas skyndsamt, lovar hon.
Byggnadsminnes-ansökan är underskriven av de tre Mjölbyborna Eva Jönsson, Reidar Larsson och Marianne Wrenne-Larsson. De är medvetna att en annan ansökan redan är inlämnad men vill sätta mer tryck på frågan och bidra med en annan vinkling, enligt Marianne Wrenne-Larsson som Corren kontaktat.
De hänvisar till den konsultutredning AB Tyréns har gjort om huset, att det är en för kulturmiljön viktig och miljöskapande enhet som gör det möjligt att uppleva en viktig tidsepok i Mjölbys historia. Bebyggelsen har ett formspråk med tidig industriell karaktär. Den tydliga siktlinjen mot såväl kyrkan som upp över vattnet och staden har ett mycket stort upplevelsevärde för Mjölby alla invånare och besökare.
Byggnadstekniskt är det en mycket kulturhistoriskt intressant byggnad. Den uppvisar en del byggtekniska och hantverksmässiga avarter, vilka vanligtvis dolts under lager av puts och sällan bevaras till eftervärlden. Trots det är murbruket stabilt och har stått i hundra år utan att få sättningar. Stämplar, märkningar och färgskiftningar i teglet är placerade hur som helt i fasaden och bidrar till dess särskilda charm, anser de.
Till skillnad från översiktsplanen saknar detaljplaneförslaget angivelser om hur den äldre industribebyggelsen ska kunna integreras i den moderna stadsbebyggelsen, något som skulle kunna skapa en helt unik och mycket attraktiv miljö, anser de. Dessutom hänvisar de till att den nya plan- och bygglagen ökar kommunernas ansvar för kulturhistoriska miljöer.