– Mjölby är bland de snabbast växande kommunerna i länet om man tar hänsyn till storleken. Alla delar av kommunen växer, inte bara Mantorp. Vi hoppas att regionen ska lyssna på våra argument och analysera alternativa åtgärder tillsammans med oss, säger planarkitekt Caroline Ekman Gyllemark.
Hon menar att lokalkännedomen finns i Mjölby och tillsammans med regionens kompetens vill hon att man gemensamt försöker hitta andra åtgärder än att lägga ner.
Kommunledningen planerar för fortsatt byggande – även utanför tätorterna. Mjölby tätort ska som exempel växa från 14 000 till 20 000 invånare, enligt prognoserna i det nu pågående arbetet med en ny översiktsplan. Samtidigt har Region Östergötland och Östgötatrafiken gjort en kollektivtrafikutredning som utmynnar i att för få åker med landsbygdstrafiken, och tätortstrafiken. Man föreslår nedläggning av de flesta av de tidtabellstyrda busslinjerna i kommunen. Och vill ersätta med beställningstrafik.
Det är bristen på analys av orsaker till lågt nyttjande som kommunens förvaltning och politikerna reagerat på. Det saknas en djupare analys av varför så få åker buss, menar man.
– Vi tror att man kan göra mycket för att öka kollektivresandet. Man kan till exempel ändra sträckningar eller minska på antalet hållplatser så att resan går snabbare. Det finns ingen analys av sådana frågor i regionens utredning, menar trafikingenjör Joel Runn.
Att marknadsföra linjerna är ett annat sätt. Han menar att många inte känner till att busslinjerna finns.
– Det finns en ökande medvetenhet bland människor om negativa klimateffekter av privatbilismen. Dessutom leder ökande drivmedelspriser till att kollektivt åkande kan bli mer intressant. Det finns också trend med utflyttning från städer till landet.
Han kritiserar att Östgötatrafiken hänvisar till väl utbyggda gång- och cykelvägar i Mjölby som ett argument för att hållbara alternativ till bilåkande redan finns. Han menar att kollektivtrafik och cykelvägar kompletterar snarare än ersätter varandra. Så här skriver regionen: "Linje 653 dras in på grund av låg nyttjandegrad och kort avstånd till Mantorp med goda gång- och cykelvägar."
Mjölby tätort har i dag tre busslinjer som kör efter tidtabell, två av dem vill regionen ersätta med beställningstrafik, som finns redan i dag som komplement. Den enda lönsamma linjen är den som går mellan resecentrum och Toyota, linje 355. De andra båda, 354 till Slomarp och 356 till Västra Lundby och Östra Mjölby föreslås läggas ner.
Även linjen Depot Mantorp–Spångsholm–Sya–Mjölby är hotad, vilket förvånar kommunen.
– Kommunen har tre pendeltågsstationer, vilket är bra, men det bor rätt mycket folk mellan dem. Även de orterna växer och planeras växa ytterligare. De som inte vill eller kan åka med egen bil till och från jobb eller studier blir av med andra möjligheter att resa, säger Caroline Ekman Gyllemark.
Gymnasieskolorna i Mjölby konkurrerar med skolorna i Linköping. Om det blir ännu svårare att ta sig till Dacke och Kungshöga riskerar skolorna att tappa ytterliga mark i den konkurrensen.
Handlar det inte om att många väljer bilen av bekvämlighet?
– Det är en spiral som behöver brytas. Men det beror också på att den kollektivtrafik som finns inte är på de mest attraktiva tiderna och sträckorna. Det finns politiska mål att minska de korta bilresorna och det gynnar alla om fler cyklar eller åker kollektivt. Det blir mindre utsläpp och bättre folkhälsa, menar Caroline Ekman Gyllemark.
Är Mjölby för bilvänligt idag?
– Vi gör många åtgärder för att gynna cyklister och gående. Men det behöver inte vara en konflikt mellan cykelvänligt och bilvänligt, menar Joel.
– Inom tätorten går det ofta lika snabbt att cykla som att åka bil. Samtidigt har vi ganska stora höjdskillnader i stan som gör det svårt för vissa att cykla eller gå, tillägger Caroline Ekman Gyllemark.
Cecilia Burenby är kommunstyrelsens ordförande (S) i Mjölby. Ett enigt ks har tagit förvaltningens svar till Region Östergötland.
– Vi har visat tydligt hur vi borde gå framåt. Vi kämpar inte för linjer som inte används. Det vi vänder oss mot är att det har inte analyserats idag, inte heller om det går att förbättra effektiviteten på linjerna, säger hon.
Hon vill att region och kommun gemensamt analyserar reseunderlaget och hittar sätt att underlätta för kommuninvånarna att välja annat färdmedel än bilen.