Viktor Lindh och Henrik Penton i Kommunal hos Mjölby räddningstjänst tror att det kan bli avhopp om rätten till att jobba dygnspass tas bort.
Det handlar om bruket av 24-timmarspass, att efter ett dagspass direkt gå på nattjour. Enligt det nya avtalet måste varje räddningstjänst lokalt söka dispens. Där dispensansökan ska göras om varje år. Dispensen ska tillämpas restriktivt enligt avtalet, och man ska visa att arbetstagaren får vila innan och efter arbetspasset.
– Vi menar att det skapar en otrygghet och osäkerhet både för individen och för verksamheten. Det skapar en osäkerhet kring hur vi får jobba, säger Viktor Lindh som är facklig representant för Kommunal på räddningstjänsten i Mjölby.
EU-kommissionen som anser att arbetstidsreglerna i svenska kollektivavtal strider mot i EU:s arbetstidsdirektiv. Att nattjour läggs ihop med ett dagspass används inom vården, omsorgen och inom räddningstjänsten bland annat. Då avtalar man bort regeln om minst 11 timmars ledighet på en 24-timmarsperiod. EU vill säkerställa återhämtning och vila för individen.
Henrik Penton och Viktor Lindh i Kommunal hos Mjölby räddningstjänst tror att det kan bli avhopp om rätten till att jobba dygnspass tas bort.
– Det är fler EU-länder än Sverige som har det så. Till och med i Bryssel jobbar brandmännen på det sättet, menar Viktor Lindh.
Han och kollegan Henrik Penton är också skyddsombud. De menar att det är så här de anställda vill ha sin arbetstid. De jobbar sju dygnspass på en femveckorsperiod, plus fem dagpass.
– Vi har alltid en eller två dagars ledigt efter ett dygnspass. Det blir gott om tid för återhämtning, säger Henrik.
Brandmännens schema ser olika ut i olika kommuner. RTÖG har dygnspass på helger och på sommaren. I Mjölby tillämpar man dygnspass även på vardagar.
Att det finns ett behov av återhämtning efter ett dygnspass är de eniga om.
Viktor Lindh och Henrik Penton är brandmän i Mjölby. Deras schema med möjlighet till dygnspass, det vill säga nattjour i direkt anslutning till dagpass är en av fördelarna med jobbet.
Men Henrik och Viktor tror att EU-parlamentarikerna har svårt att veta hur det fungerar i Mjölby. De menar också att det inte finns någon statistik som ger stöd åt att dygnspass skulle leda till sämre arbetsmiljö, eller till ökade risker för tredje man.
– Alla vill att räddningstjänsten ska fungera. Både allmänheten och de som jobbar i verksamheten. Om man hade kunnat påvisa att det finns problem med vårt schema så hade jag förstått kritiken, säger Viktor.
Om man följer det nya kollektivavtalets krav så leder det till ett schema med fler arbetspass per månad. Det skulle leda till att yrkesvalet lockade färre personer.
– Jag tror att många brandmän skulle överväga att sluta. Det blir ytterligare en negativ faktor, säger Henrik.
Han menar att det idag är ett låglöneyrke, med mycket obekväm arbetstid, och med risk för brandmännen att drabbas av cancer av farliga rökgaser och andra kemiska ämnen. Ett schema med bara delade dygn skulle ytterligare försvåra livspusslet för många anställda, enligt Henrik och Viktor.
Brandmän möter tunga uppdrag som hjärtstopp, hot om suicid och folk som hoppar framför tåget.
– En försämring av arbetstiderna kan få vågskålen att väga över och få en del att fundera över sin framtid i branschen, menar Henrik.
Han och Viktor medger att ett dygnspassen är olika ansträngande. Mellan klockan 23 och 06 har brandmännen möjlighet att vila, och även sova, om det inte kommer larm. På 90 sekunder ska man vara klar, så det blir inte samma slags vila som hemma i sängen. Hur mycket vila det blir beror ju på vad som händer. Om det är ständiga larm, eller långvariga insatser som skogsbrand, sker en bedömning av behovet att kalla in extra personal. För detta finns alltid en beredskap och en rutin.