Arkeologen Per Lagerås kommer att leta efter pollen från både vilda och odlade växter för att få en bild av tidigare kulturer.
Det kan man möjligen få ett hum om genom pollenanalys. I förra veckan klafsade tre arkeologer runt i myrmarken invid Skogssjön och borrade sig ner genom tiden – och torven.
– Torvskiktet växer med ungefär en millimeter per år, så en meters borrkärna representerar ungefär tusen år, berättar Per Lagerås.
Det är han och kollegerna Maria Petersson och Marita Sjölin från Arkeologerna, Statens historiska museer, som borrar sig ner i den gungande marken vid Skogssjöns strand.
Men här är det inte spår av boplatser man letar efter som ute på fälten vid Hulje där över 200 schakt undersökts. Här är det mikroarkeologi.
– Pollen kan bevaras i tusentals år i torv. Vi kommer att välja ut vissa delar av borrkärnan vi får upp och leta efter pollen. Det är så små partiklar att det måste ske i mikroskop, säger Per Lagerås och det är han som gör den analysen.
Borren trycks ned med muskelkraft och de tre arkeologerna hjälps åt med det ansträngande arbetet. Flera platser måste testas för att komma ner utan att stöta på rötter och andra hinder.
Av pollenanalysen får man veta vilka växter som funnits i grannskapet. Pollen sprider sig i vinden så det handlar inte bara om vad som en gång växt just där borret trycks ned.
– Om trädpollen överväger så kan man dra slutsatsen att skogen dominerade. Om det sedan blir mycket gräspollen kan man ha röjt skog och skapat betesmark. När vi hittar pollen från olika spannmål har vi kommit till en tid med odlingar, berättar Per Lagerås.
Det gäller för Maria Petersson, Marita Sjölin och Per Lagerås att hitta den perfekta platsen i torvkärret så att man kan få en minst fyra meter lång borrkärna.
På det sättet kan man se hur konjunkturer påverkat befolkningen i området. Kol-14-analyser kan datera lagren. Och arkeologiska pollenanalyserna blir ett komplement till kunskapen man får av att gräva i boplatserna i närheten.
Pollenundersökningen vid Skogssjön ingår alltså i den arkeologiska undersökningen av området mellan väg 50, E4 och Hogstadvägen i Hulje. Där vill Mjölby kommun skapa ett nytt exploateringsområde, med industri och eventuellt ny räddningsstation.
Maria Petersson och Marita Sjölin var med och grävde i området och där hittade man även lämningar från stenåldern. Det bodde människor här för 6 000 år sedan. För att hitta pollen från den tiden måste de tre arkeologerna ner sex meter, men så djup är det inte säkert att mossen vid Skogssjön är.
Skogssjön själv är en rest från den senaste istiden och från stigarna i reservatet kan man beskåda spåren efter isälvsranden, för cirka 15 000 år sedan.