Britt-Louise "Brillan" Roth med kollegorna Sally Gårdfalk, Ronja Kyndel och Joachim Thörn.
Britt-Louise Roth kallas Brillan, det har hon gjort sedan hon var liten.
– Det är bara min mamma som sagt "Britt-Louise", säger hon.
Eftersom hon jobbat på fritidsgårdar i Mjölby kommun i princip sedan tonåren blir det många som känner henne till det smeknamnet. Hon till och med träffade sin blivande partner på fritidsgården, han en moppekille, hon en ung anställd på gårn' Dojan som då på 70-talet låg i Lundby förskola.
– Det var kanske inte så jättebra. Men det har hållt i...
Dojan var den första fritidsgården i Mjölby. På den tiden var fritidsgård något som oftast låg i en källare i ett bostadsområde, och riktade sig till stökiga pojkar.
Som ung tjej på besök där tyckte hon att det behövdes lite nya inslag, och föreslog en teatergrupp. Idén togs emot positivt och det slutade med att Britt-Louise fick hålla i den själv. Hon blev först kafévärd, sedan timanställd ledare för teatergruppen.
– Min första anställning började i augusti 1974. Då gick jag i nian och var 15. Jag jobbade på kvällarna efter skolan. När jag var 18 fick jag en halvtidstjänst och jobbade även på Domus och städade.
Men det dröjde inte länge förrän hon fick en fast tjänst på fritidsgårdarna. 1985–87 gick hon en fritidsledarutbildning på Valla folkhögskola. Resten är historia som det brukar heta.
70-talsklipp om fritidsgården Dojan. På bilden syns en 15-årig Britt-Louise Roth i bakgrunden med en grupp barn som övar avslappning i sitt dramaskapande.
Sedan åtta år delar hon jobbet som enhetschef för alla tre fritidsgårdarna i kommunen med Joachim Thörn. Att bli chef innebar att hon inte längre var i den löpande verksamheten, men tycker ändå att hon kommit nära ungdomarna som går på fritidsgården.
Varifrån kom ditt intresse för ungdomars fritid?
– Det var nog att jag inte tyckte att det räckte att bara träffas och hänga. Jag ville göra saker tillsammans. Jag förstod att de som jobbar på gårn' betyder mycket för de unga. Det började med de här teatergrupperna som vi åkte runt med och spelade på andra gårdar.
Hon minns att de bland annat gjorde Abba-imitationer, omåttligt populära när originalgruppen stod som högst.
Det mesta är sig likt om man jämför dagens fritidsgårdar med 70-talets, tycker hon.
– Men idag jobbar vi på ett annat sätt med värderingar. Det är fokus på att se ungdomarna, alla ungdomar. Alla har rätt till en fritidsledare. Idag pratar jag och Joachim mycket när vi anställer, om vad är det för pusselbitar vi vill ha i verksamheten.
"Skillnaden nu och förr är att man lyssnar mycket mer på de ungas önskemål", säger Brillan. Ett exempel är att man startat queer-träffar i verksamheten.
Fler kvinnor i personalgruppen är ett önskemål.
– Idag jobbar vi mycket med medinflytande för besökarna. Fritidsledarna är jätteduktiga på att fånga upp vad de unga vill göra.
Ett exempel är Queerious som startade i höstas efter önskemål från ungdomarna själva. En kväll i veckan träffas unga som identifierar sig som HBTQIA+ eller som har funderingar på det. Unga från hela länet är välkomna.
– Fritidsledarna hittar på så mycket bra, och då känner jag ibland: "Gu' så gammal jag är", men de tycker inte det är så märkvärdigt det de gör.
Två bilder från 80-talet. På vänstra bilden sitter Brillan nere till vänster tillsamman med kollegorna. Den högra bilden är tagen på Lagmansskolans fritidsgård.
Hon säger att det är fler än hon som anställts efter att i ungdomen varit besökare på gården.
Hur många ungdomar har du mött under de 50 åren?
– Haha! Mina barn tyckte det var hemskt att gå på stan med mig för jag träffade ju folk hela tiden. En del har växt upp och fått egna barn som jag träffar på gårn'. Jag var nog impopulär bland vissa. Man var ju tvungen att sätta ner foten ibland. Jag tror många nu efteråt tycker att det var bra, och att de nu förstår varför. Det brukar jag säga till de nya anställda.
– Jag får ofta höra att "du såg mig och du fanns där för oss".
Hon vill lyfta förre fritidschefen Ulf Johansson som lärt henne och andra hur fritidsgårdarna ska jobba.
Fritidsgården i Vifolkaskolan i Mantorp är en av komunens tre gårdar. De andra ligger i Lagmansskolan i Mjölby och Trojenbergsskolan i Skänninge. Brillan har haft alla tre som arbetsplats.
– Jag har varit med och anställt nästan alla som jobbar idag och vi har fört den andan vidare. För det här är viktigt.
Det pratas mycket idag om ungdomsproblem. Vad anser du om det?
– Att vi har en roll i olika nätverk. Alla vuxna runt ungdomarna är viktiga. Det är bra att kommunens olika delar går ihop och samarbetar, med fritid, social, skola och trygghet/säkerhet. Vi ska jobba tillsammans.
Britt-Louise "Brillan" Roth från en artikel i Corren 1994. I faktarutan från den artikeln går att läsa att Brillans inkomst är "alldeles för liten", att hennes intressen var "Sova, läsa, simma och långa promenader" och att hennes favorit TV-program var "Gäster med gester".
Hon nämner både de nyinrättade ungdomslotsarna som ska söka upp unga som är på väg åt fel håll, och nattvandrarna som i flera år verkat i Mantorp och nu sedan en tid även i Mjölby.
– Epa-luciatåget i Mantorp arrangerades av nattvandrarna och sådana saker är jättebra att göra tillsammans. Även nattvandrarna kan lotsa in ungdomar som hänger på samhället till att komma till oss på gårn', säger Britt-Louise "Brillan" Roth.