Fyra eftermiddagar under veckan besöker representanter från kommunen, räddningstjänsten och Bostadsbolaget olika områden i centralorten i syfte att göra boendemiljön säkrare och tryggare.
– Mjölby är en förhållandevis trygg kommun att leva i. Det händer väldigt lite, det visar statistiken. Men det behöver inte innebära att den upplevs som trygg, säger Roger Max som är kommunens säkerhetssamordnare.
Enligt SKL:s trygghetsrankning har Mjölby klättrat bland landets kommuner från plats 199 för tio år sedan till plats 79 när man väger ihop olika trygghetsfaktorer.
På tisdagseftermiddagen var det området Tunet i norra delen av Mjölby som var i fokus. Boende hade inbjudits till en träff för att ge synpunkter och ställa frågor om sin vardagsmiljö. Eftermiddagen inleddes med att räddningstjänsten hade en brandsyn i området tillsammans med kommunens och Bostadsbolagets representanter.
Ett 20-tal boende samlades i en kvarterslokal och fick först lite råd av brandmästare Stefan Kindgren. Han berättade vad man få och inte får ha i källarförråd, vikten av att ha fungerande brandvarnare i bostaden – och gärna en mindre pulversläckare – och vad man ska göra om det tar eld i stekpannan på spisen.
Roger Max och Jan Wistfors, områdeschef på Bostadsbolaget, fick en hel del synpunkter från de församlade, som till övervägande del bestod av pensionärer.
– Folk slänger sopor överallt, påpekade en kvinna.
– Det är två ungar som klottrar på soprummet. Ni vet nog vilka det är, sade en man.
– Jag skulle vilja ha bättre belysning vid återvinningscontainrarna, tyckte någon.
Därefter gick man ut och tittade på just de platserna som de boende tagit upp.
– Det blir ganska mycket frågor om trafik, belysning och tillgänglighet, säger Roger Max.
De områden som besöks den här veckan är, förutom Tunet, Prästgårdsliden, Lundby, och ikväll Vintergatan som är det fjärde och sista området.
Kommunen och Bostadsbolaget har tidigare år varit i kransorterna Mantorp, Väderstad och Skänninge.
Man hade även för några år sedan nattvandringar ihop med ungdomar från fritidsgårdarna och med kommunens fältare.
– Det är faktiskt inte så stor skillnad på synpunkterna från unga och de äldre, menar Roger Max. Utom möjligen att den upplevda otryggheten är större bland de äldre.