– Vill du se, frågar Ayan.
Stolt visar hon upp sitt svenska uppehållstillstånd. I över åtta år har hon kämpat för att få denna lilla viktiga legitimation.
Senast vi sågs i oktober 2014 hade hon stora tårar på sina kinder. Samma dag blev hon utvisad från Sverige. Det fanns längre ingen återvändo. Hon var helt enkelt tvungen att söka uppehållstillstånd från sitt forna hemland Djibouti.
Vistelsen i Afrika har stundtals varit orolig. Det har inte varit enkelt för henne att kunna ansöka om uppehållstillstånd. I Djibouti finns ingen svensk ambassad. Den närmsta ligger i Etiopien.
– I två månader bodde jag och barnen under svåra förhållanden i ett rum i Etiopien, berättar Ayan.
Återigen i Djibouti bodde hon och barnen hos Ayans kusins familj.
– De har hjälpt mig mycket. Både med mina barn och för att ansöka om rätt handlingar, säger hon.
I april fick äntligen Ayan uppehållstillstånd. För en vecka sedan återvände hon och sönerna till Sverige och Mjölby igen.
– Jag är så glad. Nu kan jag göra allt jag vill. Jag kan gå i skolan, jobba, vad som helst, säger Ayan och ler.
Hennes längtan efter att kunna studera har hon haft ända sedan hon kom ensam till Sverige som 18-åring. Nu har hon sin man Guled och sina två barn Muhtar 4 år och Elmi 14 månader gammal.
– I augusti har barnen plats på förskolan. Då kan jag börja läsa svenska på riktigt.
Ayan talar redan lite svenska. Hon kan också tala franska, somaliska, arabiska och engelska.
Vad drömmer du om i framtiden?
- När jag lärt mig prata bättre svenska vill jag läsa till sjuksköterska. Jag vill hjälpa andra. Helst av allt skulle jag vilja jobba på en vårdcentral.
Vad vill du mer göra i Sverige?
– Jag brukade spela handboll förr. Det skulle jag vilja börja med igen. Jag måste börja träna igen.
Elmi och Muhtar kommer inspringandes i vardagsrummet. Pappa Guled har varit ute i lekparken en stund med sönerna. Han är ledig idag från sitt jobb på Mc Donalds.
– Först och främst är jag glad att vi är tillsammans igen, och att jag kan fortsätta jobba. Nu ser vi fram emot att ha en vardag tillsammans,säger han.
– Jag vill ta körkort nu också, säger Ayan spontant.
Hon och hennes familj bubblar av framtidstro.
– Förut drömde jag om att Ayan skulle få uppehållstillstånd. Nu kan vi tillsammans drömma om en framtid för våra barn och oss själva, säger Guled.
Sverige går mot ljusare tider. Ayan och hennes familj likaså.