Almsjukan härjar i Mjölby och Skänninge

Skir grönska är på gång, där vi står vid Svartån vid Duvelund. Men det går också att skönja att vissa träd aldrig kommer att få några löv igen och att några är halvdöda.

I höstas gjordes en första inventering av kommunekologen Gunnar Myrhede och parkteknikern Stefan Gustavsson med nedslående resultat.

– Vi såg skador på alm men även på ask och al, fast det handlar om olika sjukdomar. Träden som drabbats finns framför allt längs Svartån och i Skänninge, säger Stefan Gustavsson.

Även ekar lär drabbas allt mer av svampsjukdom.

Åtta Skänningealmar avverkades nyligen. Trädfällarna passade på i samband med att Linköpingsgatans järnvägsövergång stängdes av och det ändå krävdes avspärrningar. Stammarna visade sig vara ihåliga, det var som stora hål i stubben.

De skadade trädbestånd kommunen känner till hittills har redan avverkats, men det kommer mer, det kan trädfällarna räkna med.

Matilda Johansson är utbildad och nyutexaminerad landskapsingenjör och ansvarar för kommunens grönyteskötsel. Hon har också fått uppgiften att hålla koll på träden för tekniska kontorets räkning. Tidigare har hon genomfört ett alléprogram för Motala kommun, så hennes kunskaper därifrån kommer väl till pass. Det finns många sätt att ställa diagnos på almsjukan.

– Glesa kronor kan vara ett tecken på att det inte står rätt till. Bladen växer ut men vissnar sedan ner, säger hon.

Svarta, violetta och bruna fläckar är typiska tecken som kan synas på ett tvärsnitt av en gren. Stammen på en alm kan uppvisa en mörk kärna eller vara helt urholkad som träden i Skänninge.

Det går inte att skydda almen, skydda allmänheten är däremot kommunens ansvar, liksom andra fastighetsägares.

– Det otäcka är att det kan gå så fort, säger Stefan Gustavsson.

Den mest aggressiva varianten kan döda ett träd på ett år, den andra tar fem, sex år, nu lär det även en tredje variant ha upptäckts, enligt honom.

Trädet, som börjar se dött ut, kan naturligtvis även ha drabbats av någon annan form av stress, såsom torka, översvämning eller mekaniska skador.

För att helt säkerställa vilken svampsjukdom det handlar om krävs laboratorieprov. Men sådana prover är inte nödvändiga att göra rutinmässigt. Till 99 procent handlar det nämligen om almsjukan.

– Är trädet dött i kronskiktet och det finns risk att allmänheten kan skadas tar vi ändå ner trädet, säger Matilda Johansson.

Spridningen av almsjukan i Mjölby inleddes sommaren 2007, när Svartån drabbades av översvämningar, tror Stefan Gustavsson. Spridningen via rötterna går betydligt snabbare än via luften, är experternas uppfattning numera.

Om orsakerna tvista de lärde. Klimatförändringar med torka eller översvämningar som leder till sämre motståndskraft och insekters möjlighet att sprida svampangrepp, liksom luftföroreningar och införsel av utländska redan smittade träd.

Kanske är det en sammantagen effekt av alla dessa och andra hittills okända faktorer.