Äldrelinjen larmar - tog emot rekordmånga samtal

Organisationen Mind slår larm om pandemins effekter på äldres psykiska hälsa. I slutet av sommaren ringde rekordmånga till deras Äldrelinje.

Coronapandemin har negativa effekter på äldres psykiska hälsa. "Många känner sig uppgivna", säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

Coronapandemin har negativa effekter på äldres psykiska hälsa. "Många känner sig uppgivna", säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

Foto: Petrus Iggström/Fredrik Sandberg/TT

Mjölby2020-09-28 20:00

I snitt tar Äldrelinjen emot cirka 70-300 samtal per dag. I augusti hörde rekordmånga av sig.

– Då var det 8 000 kontaktförsök. Vi kunde bara ta emot 1 600 av dessa, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

Äldrelinjen riktar sig till äldre som behöver någon att prata med. 

– Det kan handla om stort och smått. Det behöver inte vara psykisk ohälsa. Det kan vara att man känner sig ensam. Man kanske vill prata med någon om sin vardag, säger hon.

Äldrelinjen bemannas av volontärer. I april utökade de linjen. Karin Schulz berättar att trycket ökade hos dem i augusti jämfört med under juli. 

– Vi tolkar det som att luften gick ur många äldre när man insåg att det här kommer att pågå ytterligare ett halvår med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Man vet inte hur det kommer att sluta. Många blev uppgivna i samband med den insikten och beskedet.

Karin Schulz berättar att pandemin har medfört att många av de äldres sammankomster har ställts in. Ett flertal av de gamla känner en oro för att smittas.

Vad samtalen handlar om skiljer sig åt. Många som hör av sig känner sig ensamma. De kan vilja samtala om existentiella frågor om livets mening. Hur man fyller livet med mening när de sociala dimensionerna har försvunnit. En del hör av sig och berättar att de känner sig nedstämda och deprimerade.

– Man får tid att tänka på den typen av frågor när man vistas i ensamhet. Det kan också handla om enkla saker som hur man får vardagen att gå. Många som hör av sig till oss har inte några anhöriga. De kan behöva berätta för någon vad de ska laga till lunch.

Att prata anonymt med en volontär kan underlätta.

– Många vill inte oroa anhöriga och berätta hur de mår. Den äldre generationen har kanske inte lika lätt att prata om det. Det kan vara mer skamfullt att ha psykiska besvär än i yngre generationer.

Vad kan man göra om man är gammal och känner sig ensam?

– Man ska tänka på att hålla fysisk distans, men man behöver inte hålla social distans. Det viktiga är att man tar sig ut. Man kan fika, promenera och spela boule.

Och vad kan man göra som anhörig?

– Man kan hjälpa till att finnas där och höra av sig ofta. Om man har möjlighet får man gärna lära den äldre tekniken, hur man använder en Ipad exempelvis. Det ger en annan möjlighet till social samvaro, säger Karin Schulz.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!