BRF Riksdagsmannen i Mjölby. Politikerna sa ja till att bygga om husen. Trots att förvaltningen ville stoppa det av kulturmiljöskäl.
Styrelsen i BRF Riksdagsmannen på Kungsvägen vill höja värdet på lägenheterna genom att bygga ut balkongerna på de fyra höghusen med 138 lägenheter. Men politiker och tjänstepersoner på kommunen har helt olika syn på föreningens bygglovsansökan.
Byggnadskontoret som beredde ärendet säger nej, och hänvisar till inventeringen "Modernismen i Mjölby kommun 2007". Där bedöms byggnaderna ha ett högt kulturhistoriskt värde på grund av sitt utseende, byggteknik och placeringen i omgivningen. Särskilt nämns de typiska balkongerna som inte sticker ut från fasaden utan är infällda.
Förvaltningen skriver att det inte går att bortse från inventeringen, och bedömer inte den ansökta ändringen som varsam.
Politikerna i byggnads- och räddningsnämnden var dock eniga om att säga ja. De menar att ett nej skulle "begränsa utvecklingen av ett samhälle, där önskan är att vara en expansiv och attraktiv kommun". Ordförande Anders Steen (C) finner det troligt att fler ansökningar kommer där fastighetsägare vill göra förändringar av byggnader som omnämnts i kulturmiljöinventeringar.
Är det ett problem att förvaltning och nämnd har helt olika kultursyn?
– Ja, men det är två olika roller. Politiken har rätt att ha andra åsikter än förvaltningen. Vi ser inventeringen som ett bekymmer om man bokstavstolkar den, säger Anders Steen.
Han menar att det är en annan sak om byggnader k-märks eller q-märks. Inventeringen som bygglovshandläggaren hänvisar till är inte styrande, menar han.
– Men här läggs samma krav på utpekade byggnader som om de vore kulturminnesmärkta.
Pensionerade arkitekten Christian Kajanus, byggnadsnämndens ordförande Anders Steen (C) och planarkitekt Caroline Ekman Gyllemark.
Arkitekten och Mjölbybon Christian Kajanus menar att det är en brist att Mjölby kommun inte har någon stadsarkitekt.
– Det är ett grundläggande problem att ingen står upp för de estetiska värdena. Det är absolut en svaghet, menar han.
Han är dock medveten om att allmänheten troligen inte uppfattar miljonprogrammets estetik som så värdefull.
– Det ses säkert som snobberi, och det kan jag ha en viss förståelse för, säger Christian Kajanus som själv arbetat som stadsarkitekt i en annan kommun.
Caroline Ekman Gyllemark är planarkitekt och menar att det på förvaltningen finns en samsyn om att värna kulturmiljö, medan politikerna valt att prioritera ett annat intresse.
– Bygglovshandläggaren tar in alla aspekter och väger dem mot varandra. Handläggaren har bedömt att kulturmiljön väger tungt.
Mats Spång och Kristian Barkö på kommunens bygglovsavdelning delar ut nämndens beslut om balkongprojektet till 400 sakägare – bland dem de 138 aktuella lägenheterna.
Hon har själv arbetat med en ny kommunal byggnadsinventering, där man tittat på hus från olika stilepoker i Mjölby tätort. Den är ännu inte är klar och presenterad, men visar att många hus har höga kulturmiljövärden.
Hur känns det att göra kulturmiljöinventeringar om politikerna agerar så här?
– Här har politiken valt att göra en annan bedömning. Det är klart att det känns bättre om förvaltning och politik gör samma bedömning, men ibland gör vi inte det, säger hon.
Caroline Ekman Gyllemark tror att nyckeln är kunskapsöverföring. Både till politiker och till medborgarna.
– Vi behöver prata mer och värna om våra kulturmiljövärden, säger hon.
Bygglovshandläggarna Kristian Barkö och Mats Spång på väg till Kungsvägen 39, ett av de hus där bostadsrättsföreningen vill bygga om balkongerna.
Mats Spång är bygglovshandläggaren som haft ärendet. Han har gått runt och lämnat remisshandlingar till 400 närboende, inklusive dem i de aktuella husen. Cirka 100 har svarat, varav 30 anmälde erinran mot bygglov. Huvudsakligen boende i husen som inte vill ha nya balkonger. Av skilda skäl. Vissa med hänvisning till inventeringen.
– Det är sannolikt att det kommer ett överklagande. Det kan vara bra att saker testas, då får vi svart på vitt om vi är rätt ute eller om vi ska omvärdera saker, säger Mats Spång som nu även delar ut nämndbeslutet till alla de 400 sakägarna.
Han menar att tjänstepersonerna sitter på sakkunskapen i bygglovsärenden. De argument som politikerna anför om samhällets utveckling, och människors ändrade boendevanor, kan inte väga lika tungt i förvaltningens bygglovsprövningen, tycker han.
Höghusen på Kungsvägen. Är de en kulturmiljö som bör bevaras, eller är det viktigare att modernisera bostäderna med nya större balkonger?
Mats Spång tror att beslutet, beroende på det slutliga utfallet, kan bli vägledande för kommande bygglov där andra intressen ställs emot kulturmiljön. Han sitter med i en arbetsgrupp som ska diskutera fram hur den nya kulturmiljöinventeringen ska implementeras in i systemet.
– Den här inventeringen, och även kommande, ligger till grund för våra bedömningar. Det är vårt jobb att ta hänsyn till dem. Sedan är det ju politikernas jobb att fatta besluten, menar han.