20 lärartjänster ska bort i Mjölby

I fredags inleddes mbl-förhandlingar med information till den personal som måste sluta eller placeras om.

– Vi måste anpassa oss efter antalet elever. Vi har tittat på nyckeltal och lärartäthet. Elevantalet är för lågt och sjunker i hela landet. Det är det lägsta sedan 1960-talet, säger Pär Palmgren, gymnasie- och utbildningschef på Mjölby kommun.

Nedskärningarna borde ha gjorts redan tidigare, menar han.

Därför blir det extra drastiskt nu. Gymnasieskolorna i Mjölby har omkring 776 elever och lärartätheten behöver vara 10 procent. Därför måste omkring 20 tjänster bort, enligt ett förslag från utbildningsförvaltningen.

Förutom ekonomi och nyckeltal utgår analysen från undervisningsutbudet och vilka lärarresurser den kan göras med på ett framgångsrikt sätt.

Bedömningen är att det finns stor oro när det gäller varsel. Brist på information kan leda till oro och stress och att arbetet tappa i mening och lust när verksamheten är hotad.

– Därför ska processen vara så öppen och transparent som möjligt, betonar Pär Palmgren.

En referensgrupp skapas för att inte bara kunna reagera på fattade beslut utan för att kunna vara med och forma beslut kring organisationen.

Utbildningsförvaltningen begärde en utökad ram på 10 miljoner kronor för 2014 och 5 miljoner kronor för 2015 för att klara omställningsarbetet för gymnasieskolan men fick endast 2 miljoner kronor tilldelade. Därför håller budgeten för både gymnasieskolan och vuxenskolan på att ses över.

Det finns tillräckligt många sökande för att svetsutbildningen kan fortsätta i höst.

– Vi kavlar upp ärmarna och försöker ett år till. Den ger en alldeles utomordentlig möjlighet till jobb som det finns ett skriande behov efter, säger Pär Palmgren.

I höstas såg det dystert ut för Industritekniska programmet IN, svetsteknik, som det officiellt heter. Intresset från eleverna befarades vara för lågt, och risken fanns att för få skulle söka utbildningen.

Nu står det klart att den kan bli kvar. Svetsutbildningen får åtta elever efter första intagningen till gymnasiet, och fler kan det bli när andrahandsvalen blir färdiga. Kanske kan klassen fyllas helt, och då blir det 16 elever sammanlagt.

Utbildningen sker i samarbete med kommunens två största företag, Toyota Material Handling och Väderstad-verken som bistår med handledning, praktik och möjlighet till sommarjobb.

Hur mycket kostar utbildningen?

– Det är svårt att precisera i kronor, men utbildningen kostar 140 000 kronor per elev, mer än vad gymnasieutbildningarna kostar i genomsnitt vilket är omkring 100 000 kronor per elev.

Det måste gå att tydliggöra ännu mycket mer hur goda möjligheter det finns med den här utbildningen, menar Pär Palmgren.

Tillsammans med företagen planerar skolan en kraftfull satsning för att eleverna ska få upp ögonen för svetsyrket.

I början av april är grundskoleeleverna i nian inbjudna till Toyota Material Handling för studiebesök.

– Vi vill göra allt vad vi kan för att lyfta fram utbildningen, helst ska vi också nå eleverna tidigare än i nionde klass.

De program som läggs ner är Handelsprogrammet och inriktning produkt- och maskinteknik på Industritekniskt program, det senare har inte varit igång på två år och sista kullen går ut 2015. Även vuxenutbildningens grundutbud minskar till att endast består av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.