Det är en labyrint av skogsvägar i området söder om Mjölby. De elva stora vindkraftverken vispar ovanför oss med sina 50-metersvingar. Ett av dem står på Mjölbys högsta punkt, 174 meter över havet. I toppen av vingspetsen är det ytterligare 150 meter.
Det är Ola Wretemark som äger och förvaltar över 900 hektar skog i kuperad terräng. Hustrun Ritva är veterinär och driver Sörgårdskliniken på gården Näsby precis på gränsen mellan Mjölby och Boxholms kommuner.
Vi åker ut på slingrande skogsvägar till en plats där 20-årige Jonas Milton gallrar skog med Olas nyinköpta kombimaskin. Den är betydligt mindre än en ordinär skördare och kan omvandlas till skotare. Ola propagerar för ett mer skonsamt skogsbruk.
– Jag har tröttnat på virkesuppköparnas metoder med breda vägar genom skogen. Tunga maskiner gör ofta djupa sår i marken.
Granbarkborren härjar och han är ute och sågar bort träd som angrips. Han hittar dem för att de skiftar färg, får barkskador. Hackspetten visar ofta vägen till angripna träd. Sedan är det älgskador. Myndigheterna har blundat alltför länge för skogens problem, menar Ola.
– Men annars är det en ynnest att få hålla på med skogen, säger Ola när vi lämnar bilen.
Jonas Milton gallrar i skiftet och väljer granarna. Tallarna sparar han. Gran har planterats på mark som inte är anpassad för den arten, menar Ola. Det är stenigt och bergigt. Just nu blött, men torka i marken de senaste åren har stressat träden hårt. Ola visar på unga träd som satt kottar alldeles för tidigt. En fälld cirka 20-årig gran har tydlig röta i mitten av stammen. Allt tecken på att något är fel.
Den förhållandevis kompakta maskinen har han köpt från svenska Vimek och den gör betydligt smalare vägar genom skogen. Ola visar på ett annat ställe där en tidigare gallring fört med sig dubbelt så breda vägar genom skogen.
Nu har Ola kallat till en skogsdag för entreprenörer och skogsägare och vill berätta om sina idéer om en mer skonsam gallring.
– Många skogsägare gallrar för hårt. Ibland upp till tre gånger före slutavverkning. Jag försöker gå in och gallra tidigt när träden inte är så stora för att minska risken för stormskador.
Han satsar på att slutavverka när skogen är kring 50 år, vilket både minskar risken för storm- och insektsskador och röta. Även ekonomiskt kan det vara en vinst. Om man får fler träd kvar blir skogen mer värdefull inför slutavverkning. Minst 100 träd extra per hektar, tror Ola.
Han menar att den alltför stora älgstammen gjort att många valt att föryngra med gran. Tallplantor blir älgmat. Granskogen är en betydligt tråkigare naturtyp, med liten eller ingen undervegetation.
– Kombimaskinen jag köpt är nummer två av den typen så det är kanske lite våghalsigt.
Det är alltså inte främst för bär- och svampplockarnas skull han vill skona skogen. Men på platsen där Jonas nu gallrar blir det mindre åverkan. Inga djupa sår i marken. Inga breda vägar eller skador på träden. Lingon- och blåbärsriset finns kvar.
Jonas gillar också det här sättet att jobba. Han får bättre känsla med en mindre maskin – även om bekvämligheten i hytten är lite sämre.
– Jag tycker det är bättre med småskalighet, säger han.
Han har just gått ut Vretaskolan men har även jobbat i stor skördare så han vet skillnaden. Förutom skogsarbetet hjälper han till hemma på föräldragården i Skrämla.