Det handlar om unga asylsökande och som under tiden de väntat på besked gått i skola i Mjölby kommun. Flera sökte förlängt tillfälligt uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.
Det är kommunen som flyktingen bor i som har rätt till ersättning från Migrationsverket – även om ersättningen gäller undervisningen i den kommun där eleven gått i skola.
Först avslog verket ansökan om nästan 900 000 kronor för hösten 2017 med motiveringen att man ansåg att eleverna avslutat sin utbildning eftersom ingen ersättning betalats ut terminen före. Detta klagade Mjölby på – och fick rätt – eftersom skälet till detta var att man ännu inte fått igenom beslutet om ersättning för den tidigare perioden.
– Till slut handlar det om fem elever som Migrationsverket inte anser att det går att styrka att de bott i Mjölby kommun under våren 2018, säger Christer Lordh, skolchef på Mjölby kommun.
Även detta överklagade kommunen till förvaltningsrätten eftersom man menar att de bott i kommunen.
– De har talat om själva, och vi anser att vi har fått det verifierat att de finns boende i Mjölby kommun, säger han.
Migrationsverket har dock inte godtagit deras egen utsago som ett bevis. Förvaltningsrätten går på Migrationsverkets linje och menar att det inte är styrkt att de fem eleverna bott i Mjölby kommun.
– Om du är folkbokförd i kommunen är det enkelt, men dessa ungdomar har inte varit folkbokförda, och har inte bott i kommunens regi, utan ordnat boende på egen hand, säger Christer Lordh.
Beslutet i förvaltningsrätten går att överklaga, men det har kommunen inte tagit ställning till än.
– Vi har ju försökt med det tidigare. 400 000 kronor är mycket pengar i sig, men sedan kan man förstås värdera vilka processer det innebär att överklaga och vilka insatser vi måste göra, säger Christer Lordh.
Teoretiskt är det möjligt att en gymnasieelev i Mjölby bor i annan kommun, till exempel i Ödeshög. Christer Lordh menar att även andra kommuner har haft liknande problem med ersättning från Migrationsverket.
I Ödeshög har man inga sådana fall, enligt skolchefen Lotta Gemfors.
Enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, har de efter påstötning från medlemmarna, försökt få besked från regeringen om gymnasielagens tillämpning ute i kommunerna: "Mer än ett år efter att lagen trätt ikraft råder det fortfarande stor osäkerhet kring tolkningen", skriver SKL på sin hemsida.