Du slår bensin i ett litet hål så här
och trycker te i manicken så bär
det av som sjuttan, å singeliduttan
båd häst och vagn kan du va uttan.
Tyckte du det där var roligt? Då är du nog en Skånska Lasse-beundrare. Hans minne lever ett förvånansvärt anonymt och tillbakadraget liv idag. På kommunens hemsida finns en länk till sidan "Kulturarv Östergötland". Där nämns han sist av åtta bemärkta Mjölbyprofiler:
"Theodor Lorentz Larsson, "Skånska Lasse" (1880-1937), föddes utanför Trelleborg, men var större delen av sitt liv bosatt i Mjölby på Sandgatan 12. Hans visor gjorde honom känd i hela landet."
1902 ska han ha anlänt till Mjölby under en så kallad gesällvandring, i jakt på arbete. Han började på Sjögren o. Ohlssons snickerifabrik. Han lär ha skrivit sina visor på hyvelspån till en början. Visorna var humoristiska och ofta satiriska gentemot myndighetspersoner och moderna fenomen.
Från 1918 till sin död bodde han med fru och barn Sandgatan 12.
Skånska Lasse ligger bakom sånger som ”De rysliga bolsjevikerna”, ”Johan på Snippen” och ”Elektricitetsvisan”. Den senare gjordes känd av Hasse o Tage. Flera personer har tagit på sig äran för texten. Men i Mjölby är den förhärskande åsikten att det är Lasses verk. Enligt uppgift skrev Lasse den på beställning från Svartådalens Elektriska Kraft- och Distributionsförening (föregångare till MSE) när föreningen skulle ha årsstämma 1920 på Skänninge Stadshotell.