Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen i Sverige bli mer intensiva, skriver SMHI. Men i Sverige har många redan fått känna på vad ett skyfall kan göra med en stad, till exempel i Gävle 2021. Det är alltså inte först om hundra år som mängden extrema regnoväder kommer att börja förekomma.
Landets kommuner har fått i uppgift att under året ta fram en vattentjänstplan, där hantering av eventuella skyfall ska ingå.
Maritha Hörsing är VA-avfallschef på Mjölby kommun. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen som tillsammans med Miljökontoret ska ta fram planen i Mjölby kommun.
Vilka riskzoner finns i Mjölby kommun?
– En kritisk punkt i stan är under bron på Kungsvägen, där järnvägen går över vägen. Den tunneln skulle kunna bli ett problem. Det finns en dagvattenbrunn där, men den klarar inte mer än vad som krävs.
Ett skyfall skulle kräva att dagvattenbrunnarna har större kapacitet än vad de enligt lag behöver.
– Det finns områden i Mantorp som är blötare. Där kan marken vara ganska mättad, vilket gör att vattnet rinner ovanför marken. Skyfall kommer alltid behöva rinna av ovan mark var man än befinner sig.
På länsstyrelsens kartering över så kallade lågpunkter, det vill säga ställen som med stor risk kommer att översvämmas i händelse av ett skyfall, markeras just Kungsvägens tunnel under tågrälsen, samt områden längs med Svartån och i Lundbys industriområde med orange färg.
Vilka åtgärder har VA-avdelningen planerat?
– Många av åtgärderna i vattentjänstplanen är planerade utredningar. Kommer pumpstationer, tryckstegringar och reningsverk fortfarande att funka om det kommer ett skyfall, eller kommer elen slås ut? Oftast vet verksamheten om var riskerna finns, men det finns inte alltid dokumenterat. Nu kommer det att finnas dokument, som i sin tur kan bli underlag för att få resurser genom ökad taxa, säger Maritha Hörsing.
När kommer vi att börja se åtgärder?
– I det pågående arbetet med planer på nya områden, planeras för att ett skyfall ska ha en väg ut från bebyggelse. Vi ser också över de VA-anläggningar som är kritiska vid ett skyfall, och prioriterar dem.
– Det svåra är i den befintliga miljön, det som redan är byggt. Där måste man hitta sätt att leda bort vatten eftersom man inte räknat med skyfall när man byggde. När man bygger nytt nu börjar man tänka på ett annat sätt. Man ritar in avvattningsstråk, som får ta plats från ytor där man hade kunnat rita in bostäder.
Avvattningsstråken, menar Maritha, kan vid skyfall stiga och bli dammar.
Var kan vi få en damm, tror du?
– Någonstans i Mantorp, och i Hulje västra. Men det kommer nog bli på flera ställen. Det blir extra driftkostnader, men alternativet är översvämmade hus.
Ett annat problem som kommuner behöver rusta inför är torkan. Den kommer att tas med i planen så småningom.
– Vi har funderat på om vi kan hitta någon morot, så att folk börjar ta vara på sitt regnvatten. På så sätt skulle kanske folk sluta vattna gräsmattan med dricksvatten.
Kommer vi att var beredda när det så småningom kommer ett skyfall?
– Det tror jag inte vi kan vara. Man får ju hoppas att det inträffar på rätt ställe. Annars kommer det att få konsekvenser.
Prioriteras hållbarhetsarbete i kommunen?
– Hållbarhet i sin helhet får ganska bra gehör. Viljan finns åtminstone, även om det alltid blir prioriteringar. Vi har ju de skattepengar vi har, säger Maritha Hörsing.