Kravet på skolorna – spara 11 miljoner

Ett underskott från förra året, och ett effektiviseringskrav för i år. Skolan och förskolan står inför ett sparkrav på 11 miljoner för att få sin budget i balans.

Det kan handla om att vakanta tjänster inte tillsätts eller att någon tjänst flyttas till en annan skola, säger utbildningschefen Christer Lordh.

Det kan handla om att vakanta tjänster inte tillsätts eller att någon tjänst flyttas till en annan skola, säger utbildningschefen Christer Lordh.

Foto: Julia Djerf/Sune Johansson

Mjölby kommun2020-01-24 18:30

Tack vare en god total ekonomi i Mjölby har tidigare års underskott i skolan kunnat kompenseras. Nu är det värre. Utbildningsnämnden kommer inom kort att få hantera ett antal sparförslag från förskolans och skolans enhetschefer.

Nästan 4 miljoner i underskott från förra året, plus drygt 7 miljoner i effektiviseringskrav ska sparas.

– Steg ett är att ta fram en plan för möjliga åtgärder. För varje tänkbar åtgärd görs en konsekvensbedömning med utgångspunkt i hur det påverkar barnen. Riskbedömning för personalen görs också utifrån arbetsmiljöaspekt, säger utbildningschefen Christer Lordh.

Alla förskolor och skolor ska hålla budget. De vet hur mycket de har att röra sig med under 2020. Rektorerna bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma i balans. Därefter diskuteras eventuella åtgärder och konsekvenserna av dem. Arbetet pågår just nu i dialog med personalens företrädare, skyddsombud och chefer.

Förskolan har kommit längre och håller nu på med sin barnkonsekvensanalys inför beslut i nämnden 10 februari. Grundskolans förslag tas upp 16 mars.

– Om man behöver reducera antalet tjänster, kan det handla om att vakant tjänst inte tillsätts eller att någon tjänst flyttas till en annan skola. Det blir troligen inte någon fast anställd som sägs upp, säger Christer Lordh.

Skolinspektionen har påtalat att elevernas socioekonomiska förutsättningar bättre behöver återspeglas i resursfördelningen till skolorna. Det innebär att en del enheter får mindre pengar 2020, medan andra får mer. Insatserna ser olika ut beroende på den budget man fått.

– Det handlar inte om vilket kunskapresultat respektive skola har, utan att möjliggöra likvärdiga förutsättningar för barn och elevers lärande, enligt Lordh.

Effektiviseringar och personalminskningar ska inte påverka eleverna, menar han. 

– Det är för dem som skolan finns. Det är viktigt att både personal och barn mår bra och är delaktiga i processen.

Kommunens skolor brottas inte bara med ekonomin utan även med sjunkande skolresultat. Sedan 2010 har antalet elever med godkänt i alla ämnen minskat från 74 till 62 procent. Andelen nior med behörighet till gymnasiet minskade samma tid från 87 till 76 procent.

Samtidigt med effektiviseringskravet på 7,3 miljoner för 2020 så har utbildningsnämnden tilldelats 5 miljoner extra för att få upp skolresultaten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!